Svenskar tror på evolution

Boken klargör bl. a. att ca 70% av svenskarna tror på någon form av evolution, dvs att människan härstammar från djur. 50% (57% av män och 44% av kvinnor) tror på en slumpmässig och 19% (av både män och kvinnor) på en ”målinriktad” evolution. 66% (71 % av män och 62% av kvinnor) har instämt med påståendet att ”det som i dag verkar oförklarligt kommer en gång att kunna förklaras av vetenskapen”. 48% (52% av män och 44% av kvinnor) instämmer med påståendet att ”Ju mer vetenskapen framskrider, ju svårare blir det att tro på en Gud som skapat världen”. Siffrorna ovan talar sitt tydliga språk. En stor majoritet av människor i Sverige tror på vetenskap och evolution. Hälften av befolkningen anser att vetenskapens framåtskridande gör tron på Gud som skapare svår.

Skolor och massmedia

Hur har denna situation uppkommit? Svaret är enkelt. Utvecklingslärans ensidiga dominans i skolan och massmedierna under de senaste årtiondena har haft en djupgående effekt på människors föreställningsvärld. I skolor får barn och ungdomar veta att evolution är en ”sann” förklaring för vårt eget ursprung. I den vetenskapliga korrekthetens namn propagerar massmedia för evolutionismen, och de som inte accepterar darwinismens och utvecklingslärans förklaringar för livets och människans uppkomst stämplas som ”fundamentalister” och förpassas utanför det etablerade samhället. Evolutionisterna har inte varit sena att använda fundamentalistbegreppet i syfte att bli av med kritiken mot utvecklingsläran. Men hur hänger frågeställningen om utvecklingsläran och den kristna tron ihop?

I sin bok Toward a New Philosophy of Biology (1988) har utvecklingslärans ”grand old man”, Ernst Mayr beskrivit sju områden där utvecklingsläran har utmanat den kristna kyrkan:

1) tron på en oföränderlig värld (dvs skapade sorters oföränderlighet),
2) tron på en skapad värld,
3) tron på att världen har designats av en vis och god Skapare,
4) tron på en kosmisk teleologi (dvs att skapelsen är meningsfull och har ett specifikt syfte och mål),
5) tron på essentialistisk filosofi (dvs att alla skapade sorter har sin egen essens, som en manifestation av Guds idé och kan inte gå över till något annat),
6) tron på fysikernas tolkning av naturens kausala samband, och
7) tron på människans unika ställning i skapelsen.

Den centrala utmaningen

Den centrala utmaningen handlar om design i naturen. Den kristna skapelselärans mest grundläggande tanke har varit att skapelsen uppstod ur Skaparens hand designad för ett syfte. Charles Darwins tanke om det naturliga urvalet kom att utmana (ersätta) denna föreställning. Mayr skriver:

”När Darwin introducerade det naturliga urvalet… gjorde han detta för att ersätta övernaturlig design.”

Darwin skriver själv:

”Det gamla argumentet från design i naturen så som det har formulerats av [William] Paley, och som tidigare verkade för mig vara så slutgiltigt, har förlorat sin styrka nu när lagen om det naturliga urvalet har blivit upptäckt”

Naturligtvis har inte evolutionisterna varit sena att dra konsekvenserna av Darwins arbete. Filosofen Daniell Dennett skriver:

Friedrich Nietzsche såg… ett kosmiskt budskap i Darwin: Gud är död. Om Nietzsche kan kallas för existentialismens fader, tjänar Darwin i så fall titeln farfar.”

Den engelske evolutionsbiologen Richard Dawkins lär ha sagt att Darwin gjorde det möjligt för människor att kunna bli intellektuellt fulländade ateister.

Kyrkans största utmaning

Resonemanget visar att den kristna kyrkans genom tiderna största utmaning utgörs av utvecklingsläran. Många kristna teologer har dock försökt balansera mellan utvecklingsläran och den kristna skapelsetanken. De mest extrema har gått så långt att de har identifierat det darwinistiska urvalet med Gud. R W Borhoe t ex skriver att det ”inte har någon större betydelse vad vi kallar den (kraften som skapade jorden och livet), naturligt urval eller Gud, så länge vi bara är medvetna om den som den inför vilken vi böjer vårt huvud”.

När man resonerar på detta sätt har man inte riktigt tagit på fullt allvar vad bl a Darwin, Mayr, Dennet, Dawkins och många fler säger. Utvecklingsläran och kristen skapelsetro är varandra uteslutande koncept. Den ena utgår från en intelligent Gud som Skaparen. Den andra förespråkar naturalistiska processer och hävdar att dessa processer har skapat vår värld. Andliga ledare (de som försöker balansera mellan skapelsetanken och utvecklingstanken) har hamnat i en återvändsgränd där man inte längre kan säga vad man ska tro på och vad som är sant. Bara vetenskapsmän/kvinnor samt troende tycks ha hållit fast vid föreställningar om vad som är vetenskap och vad som är sant. Nobelpristagaren Steven Weinberg skriver:

Religiöst liberala är i viss mening även i anden ännu längre borta från vetenskapsmännen än vad fundamentalister och andra konservativa är. Konservativa i likhet med vetenskapsmän kan säga dig att de tror på vad de tror därför att det är sant, snarare än att detta gör dem goda och lyckliga. Många religiöst liberala tycks tänka att olika människor kan tro på olika och varandra uteslutande saker utan att någon av dem har fel så länge deras tro ’fungerar för dem’…

Wolfgang Pauli blev tillfrågad en gång om han tyckte att en särskilt illa genomtänkt uppsats i fysik var fel. Han svarade att ett sådant omdöme skulle vara alldeles för snällt – uppsatsen hade inte ens fel. Jag tycker att religiöst konservativa har fel i det de tror på, men de har inte glömt vad det verkligen betyder att tro på någonting. De religiöst liberala tycks vad jag kan förstå inte ens ha fel.” (Dreams of a Final Theory , Vintage, 1993, s. 205-206).

Weinbergs ord borde väcka alla kristna till insikten om att man inte kan halta på båda sidor. Det finns inget gränsland mellan att Gud är och att gud icke är, mellan gudomlig skapelsegärning och naturalistisk evolution. Gud är inte en Gud som frambringade levande organismer genom darwinistiska mekanismer (misslyckande, lidande och död). Gud – i varje fall inte den Gud som Bibeln vittnar om – har inte heller förvandlat aplika djur genom en evolutionistisk process till sina egna avbilder.

Vad kan man då göra?

Här kommer några förslag till åtgärder:

l. Alla kyrkliga ledare måste ta evolutionismens påståenden på fullt allvar. När evolutionisterna hävdar att de kan förklara alla tingens uppkomst med hjälp av naturalistiska processer utan Guds medverkan så menar de det!

2. Alla pastors- och prästutbildningar i Sverige måste utbilda blivande pastorer/präster och andra andliga ledare i grundläggande frågor som har med skapelsetro och utvecklingslära att göra. Att evolutionismen har blivit så dominerande i människors sinnevärld har ingenting med s k vetenskapliga fakta att göra utan evolutionisternas monopol i skolan och massmedier.

3. Alla kristna friskolor i Sverige borde följa upp läroplanens till mångfald i undervisning och ta skapelsetro (frågan om design i naturen) med i undervisningen som alternativ förklaring till utvecklingsläran. Barnen ska läras att förstå vad konflikten mellan utvecklingsläran och skapelsetron i grunden handlar om. När barnen är väl utrustade att möta evolutionismens föreställningar och påståenden längre fram i livet kan de behålla sin tro och ge rimliga (intellektuella och begripliga) förklaringar för sin tro på Gud och samtidigt hjälpa andra i skolan att inse evolutionismens svaghet och den kristna skapelselärans överlägsenhet. Som frukt av detta kommer vi att se verkliga omvändelser från ateism och evolutionism, nyandlighet etc till sann kristen övertygelse och tro.

Naturligtvis kommer det intellektuella etablissemanget att kämpa hårt mot att åtgärd 2. och 3. inte blir förverkligade. Nu är det dags att visa den kristna trons och världsförklaringens överlägsenhet gentemot materialism/evolutionism.

Fördelen med åtgärdspaketet ovan är att den kostar nästan ingenting i ekonomiska termer. Den kräver dock en nyorientering, lidelse för sanning, mod och styrka (att våga stå emot evolutionismens styrkedemonstrationer i form av vetenskapselitens (professorers, filosofers, teologers), journalisters och andra yrkestyckares påhopp, samt målmedvetenhet.

Om åtgärdspaketet förverkligas kommer vi att se (i ganska snar framtid) att trenden för den kristna trons tillbakagång vänder. Vi kommer att få se många människor bli omvända från ateism och evolutionism till tron. Även om den kristna tron alltid har varit ’småfolkets’ tro på Gud i motsats till ’överhetens’ tro på människan, kommer vi naturligtvis också att se några professorer och journalister och andra inflytelserika att omfatta tron och överge ateismen/evolutionismen.

(Från tidningen Genesis, nr 2 2002, publiceras med tillstånd från författaren).
Vesa Annala har en teol kand från Uppsala universitet och läst vidare vid Lunds universitet. Studerat bl. a. vetenskapsfilosofi i England vid Newbold College. Föreläser om skapelse/evolution.

Vesa Annala

http://www.karlektillsanningen.se