Det undermedvetna: En nyckel till att förstå människor?

För freudianer utgör det undermedvetna sinnet den magiska nyckeln som avslöjar den sanna kunskapen om en person. Uppfattningen om en magisk nyckel uppstår ur deras åsikt, att det undermedvetna styr och motiverar beteendet. Alltså måste man, om man vill förstå människor, först och främst ta itu med det undermedvetna. Endast på detta sätt kan man reda ut det bisarra och det som är besvärligt i den ”tilltrasslade beteendehärvan”.

Enligt Crabbs uppfattning kan inte själavårdare hoppas att på att riktigt sätt analysera och själavårda människor, om de inte också förstår och analyserar det undermedvetna. (1) Han fastslår tydligt att var och en av oss har blivit programmerad i det undermedvetna sinnet. (2) Han undervisar att tankar och utvärderingar som görs på det medvetna planet är kraftigt påverkade av det undermedvetna:

”Meningarna som vi medvetet säger till oss själva påverkar starkt hur vi känner oss och vad vi gör. Vi kan nu upptäcka var dessa meningar har sitt ursprung. Innehållet i meningarna vi säger till oss själva i våra medvetna tankar, härleder från de felaktiga antaganden som vi har i våra undermedvetna tankar”. (3)

Medan Crabb tror att detta är sant, finns det inga bevis som stöd för hans antaganden, att människors felaktiga antaganden eller meningar som sägs till dem själva, har sitt ursprung i ett freudianskt-baserat undermedvetet.

Inte desto mindre vill Crabb hävda, att medvetna handlingar ständigt är motiverade av det som finns i det undermedvetna på ett kraftigt och genomträngande sätt. Han säger:

”Fastän vi kanske inte är medvetet uppmärksamma på det som vi säger till oss själva i varje givet ögonblick, styr de ord som fyller våra tankar mycket av det som vi gör och säger. Mycket av vårt beteende är en direkt frukt av det som vi tänker omedvetet”. (4)

”Inte bara motiven utan också den unika grundtanken eller sättet som vi reagerar på förblir icke identifierade” … (5)

”Därför är de syndiga felaktiga strategierna, genom vilka vi manipulerar människor med vårt välbefinnande i tankarna, avsiktligt gömda utom synhåll. De äger rum i det undermedvetna”. (6) (Betoning tillagd).

Övertygelsen att det undermedvetna tänkandet styr och bestämmer beteendet inte bara genomsyrar hans böcker, utan varje sjukdomshistoria som Crabb uttolkar uppenbarar ofrånkomligt undermedvetna antaganden och uppfattningar som styr de medvetna handlingarna. Han säger t. ex. :

Tänk på vad som händer när en flicka ser att hennes mor gråter, för att hennes pappa inte kommer hem på kvällen. Den olyckliga flickan kan få uppfattningen att män skadar kvinnor. Hon kanske sedan (undermedvetet) bestämmer sig för att aldrig bli känslomässigt utsatt för en man. När hon gifter sig, kommer hennes mål att motivera henne att hålla sig på avstånd, att aldrig slappna av i sin makes kärlek, och att aldrig ge sig själv oförbehållsamt åt honom”. (7)

Psykologer kan aldrig förutsäga ett beteende. Men när en person får problem senare i livet, kan en psykolog försöka finna ut vad som har inträffat tidigare och sedan tillämpa sina teorier förklara vad som hände och varför. Om beteendet inte kan förutsägas, vilket Freud medgav upprepade gånger, är sådan förståelse bara rena spekulationer.

Crabb tror att det sätt på vilket denna kvinna uppträder som fru och mor styrs av tidigare händelser och undermedvetna övertygelser, som motiverar henne från hennes undermedvetna. Enligt denna metod är det omöjligt för en människa att förändras, utan att förstå och konfrontera dessa så kallade undermedvetna tankebanor. Han hävdar att ”om inget verk utförs under vattenlinjen , då resulterar ett verk ovanför vattenlinjen i en katastrofal betoning av det yttre ”. (8) (Hans betoning). Kom ihåg att ”under vattenlinjen” representerar det undermedvetna. Crabb fortsätter med att säga, att det som finns i det undermedvetna verkligen bestämmer det sätt på vilket människor lever. Han säger:

”Vi måste lära oss att ta itu med problem under vattenlinjen, som typiskt förblir oidentifierade, men som fortfarande har allvarlig inverkan på hur vi lever … Det finns, tror jag, processer som äger rum inom våra personligheter som bestämmer den inriktning i vilken vi drivs … (9) (Betoning tillagd).

Det undermedvetna: Vetenskapligt faktum eller fantasier?

Crabb talar om sin Freud-baserade teori om det undermedvetna, som om den var ett vetenskapligt fastställt faktum. Men det är endast en åsikt. Ingen har någonsin bevisat att det freudianska undermedvetna existerar. Inte heller har någon vetenskapligt bevisat vad det undermedvetna innehåller.

Bara för att psykologiska system och teorier om personligheten verkar förklara personen och hans beteende, innebär inte det att förklaringarna är tillförlitliga. När vi betänker att det finns en massa motstridiga system, av vilka vart och ett gör anspråk på att förklara personligheten, måste något vara fel. Den världsberömde forskaren och vetenskapsfilosofen Sir Karl Popper undersökte dessa psykologiska teorier. Han säger:

”Dessa teorier verkade kunna förklara praktisk taget allting som ägde rum inom de områden till vilka de vände sig. Studiet av vart och ett av dem verkade få till följd en intellektuell omvändelse eller uppenbarelse, som öppnade våra ögon för en ny sanning som var fördold för dem som ännu inte blivit initierade. När dina ögon väl öppnades, såg du exempel som bekräftade den överallt: världen var full av bestyrkanden av teorin. Allt som ägde rum bekräftade alltid den. (10) (Hans betoning).

Vid första ögonkastet ser detta ut som lovande bevis. Men Popper hävdar att ständiga bekräftelser och skenbar förmåga att förklara allting inte utvisar vetenskaplig validitet. Det som ser ut som styrka är i själva verket en svaghet. Han säger: ”Det är lätt att uppnå bekräftelser eller bestyrkanden för nästan varje teori – om vi letar efter bekräftelser … Bekräftande bevis ska inte gälla utom när det är resultatet av en genuin prövning av teorin ”. (Hans betoning). Och han påvisar att psykologiska teorier som Freuds och andras inte uppfyller vetenskapliga krav: ”En teori som inte kan vederläggas av något tänkbart resultat är ovetenskaplig. Obestridlighet är inte en styrka för en teori (som människor ofta tror), utan en svaghet”. (12) Han fastslår att sådana teorier, ”fastän de framstår som vetenskaper, i själva verket hade mer gemensamt med primitiva myter än med vetenskap, att de påminde om astrologi snarare än astronomi”. (13)

Man kan förklara samma känsla eller beteende på många olika sätt. Men det är allt den är, spekulationer och tolkningar. Man kan t.o.m. tvinga psykologiska tolkningar på bibeln, men tolkningarna förvränger den sanna innebörden av skriften. Och då kan bibeln, med en speciell psykologisk tolkning, ge intryck av att den bekräftar just det psykologiska systemet. Detta kan åstadkommas med nästan varje psykologiskt system och teori, inklusive teorin om det undermedvetna.

Det freudianska undermedvetna som den viktigaste faktorn för att förstå och lösa problem är bara baserad på en hypotes. Popper är inte den ende som har jämfört sådana teorier med astrologi. Forskaren Carol Tavris säger:

”Det ironiska är att många människor som inte låter sig luras av astrologi för ett ögonblick, utsätter sig själva för terapi i åratal, där samma felaktiga logik och tolkning ofta förekommer”. (14)

En annan forskare räknar sådana psykologiska teorier som myter, eftersom ”de inte blir utsatta för motbevisning”. (15) Vem som helst kan tänka ut ett system som förklarar den mänskliga naturen och beteendet och sedan tolka in allt beteende i ljuset av sin förklaring. Detta är sant inte bara angående teorier om det undermedvetna. Det är sant angående grafologi, astrologi, frenologi, att man spår i händerna och en massa andra tvivelaktiga utövanden.

Crabbs läsare kan komma fram till att hans material om det undermedvetna som integrerats är utom all diskussion. Crabb ger dock aldrig vetenskapligt stöd för den uppfattningen. Det som finns i och är innebörden av det freudianska undermedvetna och det som Crabb infört och bearbetat har aldrig bevisats. Trots det genomsyrar föreställningen om det undermedvetna så vårt samhälle och församlingen, att nästan alla tar det för givet.

Crabbs ställningstagande för det undermedvetna

Fastän det inte finns något bibliskt eller vetenskapligt bevis för att det freudianska undermedvetna existerar, bygger Crabb upp hela sitt system på grunddragen av detta freudianska påhitt. Han betygar: ”Det finns ett undermedvetet”. (16) Sedan gör han, i stället för att stödja sitt uttalande med bevis för att det finns ett undermedvetet, som kraftigt styr och motiverar allt beteende, detta allmänna uttalande om medvetenhet: ”Vi är helt enkelt inte medvetna om allt som vi gör i våra svekfulla hjärtan”. (17) Men detta allmänna yttrande stöder inte Crabbs komplicerade psykologiska teori om det undermedvetna. Sedan betygar han, i ytterligare ett försök att hävda att det undermedvetna finns: ”Och vi vill inte vara medvetna om vad vi verkligen sätter tro till, och den den riktning i vilken vi faktiskt drivs”. (18) (Hans betoning). Detta uttalande innebär en generell tillämpning på alla kristna. Men det finns många som är medvetna om vad de tror och önskar att bli:

” … skall uppfyllas av kunskap om hans vilja, med all andlig vishet och insikt, så att ni kan leva värdigt Herren och i allt behaga honom, när ni bär frukt i alla slags goda gärningar och växer till i kunskapen om Gud. Hans härlighets makt skall då styrka er och ge er all kraft till att vara uthålliga och tåliga i allt. Med glädje skall ni då tacka Fadern, som har gjort er värda att få del i det arv som de heliga har i ljuset” (Kolosserbrevet 1:9-12).

Crabb vidhåller inte bara sin uppfattning om det undermedvetna, utan att det är nödvändigt att en själavårdare eller någon annan som är insatt måste få uppenbara vad som finns i det undermedvetna. Han säger: ”Det är därför sant att ingen ser sig själv klart, förrän han blir avslöjad av en annan ”. (19) (Hans betoning). Detta bestrider Guds suveräna verk i en människas liv. Guds ord ställer sig som en spegel för att uppenbara synd och den helige Ande förmår en människa att se sina fel och rätta till dem. Medan det finns tillfällen när Herren använder en annan troende, är detta inte det vanliga sättet. Och man måste vara försiktig med att avslöja någon annan. Man kan bemöta någons yttre synd, men bara Gud kan se in i en människa, läsa hennes tankar och motiv och uppenbara inre synd.

Det undermedvetna är hörnstenen i Crabbs själavårdssystem. Han visar att han bestämt har tagit ställning för psykologiska teorier om det undermedvetna genomgående i det han skriver. I Inside Out använder han sådana uttryck som det inre och under ytan , snarare än ordet undermedveten . (20) Den ofta uttalade uppfattningen att verklig förändring kräver att man söker i det inre (21) eller att man söker ”under ytan” (22), är inget annat än en förtäckt anspelning på det undermedvetna. Hans grundtanke om ”det inre” pekar på samma teori om personligheten som finns i Understanding People , i vilken han betonar vikten av det undermedvetna som nyckeln till insikt och förändring. (23) När han förkunnar nödvändigheten av att söka i ”själens djupast liggande delar” eller av ett djupgående ”sökande i det inre”, syftar han uppenbarligen på en psykoanalytisk teori om det undermedvetna.

Finns teorier om det undermedvetna i bibeln?

Fastän en freudianskt baserad teori om det undermedvetna passar som grund för Crabbs system, ger inte hans böcker tillräckligt med bibliskt stöd för en sådan central och framträdande betoning. Det finns långa utläggningar om sådana saker som undermedvetna motiverande faktorer, vad som finns i det undermedvetna, och hur man ska förändra undermedvetna övertygelser, men få försök att verifiera dessa utläggningar från bibeln.

I Effective Biblical Counseling framställer Crabb sin definition av det undermedvetna som ”reservoaren av grundläggande uppfattningar som människor orubbligt och känslomässigt har om hur man ska uppfylla sina behov av betydelse och trygghet ”. (24) (Hans betoning). Samma generella definition kan man finna i psykologihandböcker. Det som antas vara det bibliska stödet för Crabbs definition och för hela framställningen av det undermedvetna, är ett studium av det nytestamentliga ordet phronema , som är översatt med sinne . Han säger:

”Jag sammanställde nyligen varje vers i vilken detta ord (eller en avledning) används. Av mitt studium av dessa avsnitt framgår att den centrala principen som uttrycks genom ordet, är en del av personligheten som framkallar och håller sig fast vid djupa, återspeglande uppfattningar … Låt mig preliminärt antyda att detta begrepp nära överensstämmer med det som psykologerna kallar det ”undermedvetna sinnet”. (25)

Det verkar som om Crabb sökte efter bekräftelse i bibeln för ”det som psykologerna kallar det ’undermedvetna sinnet’”.

Crabb själv är så osäker på resultatet av sitt studium, att han bara ”preliminärt antyder” att det bekräftar hans detaljerade utläggning om det undermedvetna. Vi måste vara mycket säkrare än så, speciellt när man framställer en uppfattning om personligheten, som antas stämma överens med bibeln. (26) Crabb verkar vara tveksam om resultatet av sitt ordstudium. Det är han på goda grunder. Det nytestamentliga grekiska ordet phronema syftar inte på uppfattningarna som framställs i Crabbs utläggning om det undermedvetna. Hans beskrivning av det undermedvetna som reservoaren för grundläggande uppfattningar, om hur man tillfredsställer de två djupaste behoven, antyds inte av ordet phronema .

Phronema och verbformen phroneo syftar i egentlig mening på medvetna tankebanor. Enligt Vine’s ordbok syftar phronema på det som en människa har i sinnet, tanken, eller det som man tänker på. Phroneo betyder ”att tänka, att vara medveten om på ett speciellt sätt … att tänka på, att vara uppmärksam på”.

Phroneo har att göra med ”inre engagemang eller eftertanke, inte rena tanklösa uppfattningar” (27) Det finns ingen antydan i det omedelbara sammanhanget eller i hur bibeln använder det grekiska ordet, att det överensstämmer med den psykologiska tolkningen av det undermedvetna eller undermedvetet tänkande. Varje användning i det Nya testamentet syftar på medvetna tankebanor, d.v.s. till rationellt behärskade tankar på det medvetna planet. Man kan söka i både gamla och nya lexikon och bibelordböcker och inte finna att någon definierar phronema som reservoaren av undermedvetna uppfattningar om hur man uppfyller två speciella behov.

När han fortsätter i sitt sökande efter bibliskt stöd för sina teorier om det undermedvetna, citerar Crabb Romarbrevet 12:1-2.

”Så förmanar jag nu er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud – er andliga gudstjänst. Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom”.

Crabb använder detta som ett bibliskt bevis för undermedvetna övertygelser och motiv. (28) Han använder genomgående i sina böcker uttrycket ”sinnets förnyelse” som en direkt motsvarighet till hans teori, om hur man tar itu med det undermedvetna. Ändå stöder inte Romarbrevet 12:2 Crabbs uppfattningar om det undermedvetna. Sinnets förnyelse har att göra med det övriga i Romarbrevet 12. Paulus talar om medvetet tänkande, som:

”Ty i kraft av den nåd som jag har fått säger jag till var och en bland er: ha inte för höga tankar om er själva än ni bör ha utan tänk förståndigt, efter det mått av tro som Gud har tilldelat var och en”. (Romarbrevet 12:3).

Paulus fortsätter sedan med att förklara varje lems funktion i Kristi kropp. Han fortsätter med förmaningar att ”älska varandra uppriktigt”, att ”avsky det onda”, att ”hålla fast vid det goda”, att ”inte vara tröga när det gäller nit”, att ”vara brinnande i anden, att tjäna Herren, att vara glada i hoppet, att vara tåliga i lidandet, att hjälpa dem som är i behov, att visa gästfrihet, o.s.v. (Romarbrevet 12: 4-21). Paulus talar om att medvetet tänka på saker på ett annorlunda sätt än det världen tänker på. Han talar om medvetna attityder, medvetna val, och medvetna tankar bakom medvetna handlingar som förändras, p.g.a. det nya livet i Kristus. Att finna det undermedvetna med djupgående behov, strategier och smärta i Romarbrevet 12:2 kräver en mycket fantasirik och dålig behandling av bibeltexten.

Om insikt i det undermedvetna är centralt för att förstå människor, skulle Gud ha gjort det centralt i hans doktrin om människan. Men en sådan doktrin har inte upptäckts genom århundradena. Det verkar något konstigt att en sådan avgörande doktrin skulle ha varit dold under alla dessa år, och först nu ha upptäckts genom att sinnen som är förmörkade för Guds ord hjälper till med detta. T.o.m. nu, genom påfundet av det så kallade undermedvetna, måste man förvränga bibeln för att få det att passa in.

Förutom att han lägger sin uppfattning om det undermedvetna ovanpå det bibliska ordet som översätts med sinne , försöker Crabb jämställa ordet hjärta med det undermedvetna:

”Min tolkning av de undermedvetna delarna inom personligheten har sin grund i den bibliska undervisningen att våra hjärtan, framför allt annat, är svekfulla och fruktansvärt onda”. (30)

Enligt Guds uppenbarelse är hjärtat svekfullt. Men svekfullheten i en människas inre bevisar inte eller ens antyder, att en människas hjärta eller inre är det undermedvetna som framställs av Crabb. Ordet hjärta , som bibeln använder det, ger inte stöd för hans psykologiska program om det undermedvetna, dess avgörande roll, eller vad som finns i det.

Psykologiska uppfattningar om det undermedvetnas natur och funktion har inget stöd i bibeln. Inte någonstans förklarar Gud att ett begrepp som det undermedvetna förser med nyckeln till att förstå medveten handling. Ingenstans undervisar Gud att det finns en undermedveten reservoar med föreställningar, motiv och övertygelser som styr och bestämmer beteendet. Inget bevis i bibeln visar att Anden har fått en helig författare, att förklara ånger och förändring i ljuset av en psykologisk teori om det undermedvetna. Inte någonstans undervisar Gud att välbehag, glädje eller lugn på det medvetna planet skulle vara åtgärder som skyddar oss själva och som verkar för att förneka skräckens, fruktans eller smärtans verklighet i det undermedvetna. I sitt försök att föra fram en sådan teori är Crabb verksam i enlighet med psykologins föreskrifter snarare än Guds ord.

Doktrinen om det undermedvetna är en hel ideologi, som existerar oberoende av och i motsats till det som bibeln undervisar om det mänskliga tillståndet. Den underminerar tydlig biblisk undervisning om människans natur. Den ändrar fokus på helgelse från korsets väg till den psykologiska uppfattningen om att avslöja det undermedvetna. Den reducerar den helige Andes andliga verk i människans inre till ett psykologiskt verk i det undermedvetna. Och den övernaturliga förvandlingen i den inre människan ersätts av en mänsklig metod för att förändra sig själv, genom en förändrad uppfattning om hur så kallade behov blir uppfyllda.

Bibeln betonar den helige Andes underbara närvaro och kraft i den inre människan. Alltså kan vi bedja med Paulus:

”… han från vilket allt vad Fader heter i himlen och på jorden har sitt namn. Jag ber att han i sin härlighets rikedom skall ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin Ande, och att Kristus genom tron skall bo i era hjärtan och ni skall bli rotade och grundade i kärleken. Ni skall då tillsammans med alla de heliga kunna förstå bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek som går långt utöver vad någon kan förstå. Så skall ni bli helt uppfyllda av all Guds fullhet. Han som förmår göra långt mer än allt vi ber om eller tänker, genom den kraft som mäktigt verkar i oss, honom tillhör äran i församlingen och i Kristus Jesus, genom alla släktled i evigheternas evighet, amen”. (Efesierbrevet 3:15-21).

Tron på det freudianska undermedvetna överensstämmer med hinduism snarare än kristendom. I sin bok Religions of Man säger Houston Smith: ”Den hinduistiska föreställningen om människan stödjer sig på den grundläggande teorin, att hon är en varelse med flera bottnar (lager)” (31) Han säger:

”Hinduismen stämmer överens med psykoanalysen (Freud), att om vi bara kunde rota fram en del av vår förlorade individuella helhet – den tredje delen av vår varelse (det undermedvetna) – skulle vi få uppleva att vår kapacitet ökade anmärkningsvärt, en klar vederkvickelse av livet. (32)

Precis som i psykoanalysen, tror hinduerna att det undermedvetna innehåller både olika slag av längtan (drifter) och bortträngningar (egots försvarsmekanismer). Vi säger detta för att belysa det faktum, att varje försök att förstå hjärtats tankar och uppsåt och alla varför och därför i det mänskliga beteendet är ett religiöst utövande. Religionen kan vara psykoanalytisk, humanistisk, transpersonell, muslimsk, hinduistisk eller kristen. Men om en kristen dyker ner i cisternen med de psykologiska uppfattningarna, kan han inte få det rena vattnet i Guds sanning.

Martin & Deidre Bobgan

Artikeln publiceras med tillstånd från författarna.

Noter:
1. Lawrence J. Crabb, Jr. Understanding People . Grand Rapids: Zondervan Publishing House, 1987, sid. 126ff., 142ff., och Lawrence J. Crabb, Jr. Effective Biblical Counseling . Grand Rapids: Zondervan Publishing House, 1977, sid. 91ff.
2. Crabb, Effective Biblical Counseling , op. cit., sid. 91.
3. Ibid ., sid. 92.
4. Lawrence J. Crabb, Jr. och Dan B. Allender. Encouragement . Grand Rapids: Zondervan Publishing House, 1984, sid. 95.
5. Crabb, Understanding People , op. cit., sid. 148.
6. Ibid ., sid. 148.
7. Lawrence J. Crabb, Jr. The Marriage Builder . Grand Rapids: Zondervan Publishing House, 1982, sid. 49.
8. Crabb, Understanding People , op. cit., sid. 144.
9. Ibid ., sid. 144-145.
10. Karl Popper, ”Scientific Theory and Falsifiability” Perspectives in Philosophy . Robert N. Beck, utg. New York: Holt, Rinehart, Winston, 1975, sid. 343.
11. Ibid ., sid. 344-345.
12. Ibid ., sid. 344.
13. Ibid ., sid. 343.
14. Carol Travris, ”Freedom to Change”, Prime Time , Oktober 1980, sid. 28.
15. Jerome Frank, ”Therapeutic Factors in Psychoterapy”, American Journal of Psychoterapy , Vol. 25, 1971, sid. 356.
16. Crabb, Understanding People , op. cit., sid. 146.
17. Ibid .
18. Ibid .
19. Ibid .
20. Lawrence J. Crabb, Jr. Inside Out . Colorado Springs: NavPress, 1988, sid. 54, 64, 93.
21. Ibid ., sid. 44, 54, 80-81, 92, etc.
22. Ibid ., sid. 64.
23. Ibid ., sid. 57.
24. Crabb, Effective Biblical Counseling , op. cit., sid. 91.
25. Ibid ., sid. 91.
26. Ibid ., sid. 47-49.
27. W. E. Vine. The Expanded Vine’s Expository Dictionary of New Testament Words . John Kohlenberger III, utg. Minneapolis: Bethany House Publishers, 1984, sid. 741-742.
28. Crabb, Understanding People , op.cit., sid. 129.
29. Ibid ., sid. 1299ff.; Crabb, Effective Biblical Counseling , op. cit., sid. 78; Crabb, Basic Principles of Biblical Counseling , op.cit., sid. 80.
30. Crabb, Understanding People , op.cit., sid. 142-143.
31. Houston Smith, The Religions of Man . New York: Harper & Row, 1965, sid. 52.
32. Ibid ., sid 52-53.

http://www.karlektillsanningen.se