BEHOVSTEOLOGI

Dr. Lawrence (Larry) Crabb har skrivit ett antal böcker om själavård och kristen tillväxt. Från sin bakgrund inom psykologin kommer han till bibeln med en uppfattning som låter både tilltalande och praktiskt genomförbar. Han ser kristna som kämpar med svåra problem i livet och vill hjälpa. Han tar också itu med med ytlighet och ett misslyckat kristet liv. Han uppmuntrar människor till att utveckla en närmre relation till Gud och att inse deras beroende av honom. Crabbs mål med en djupare vandring med Gud, kärleksfulla relationer och effektivt kristet liv, har inspirerat många till att följa hans uppfattningar och metoder. Men det sätt på vilket han hoppas lösa problemen och leda människor till en närmre vandring med Herren, är mer beroende av psykologiska teorier och metoder än av Guds ord och den helige Andes verk.

Crabbs själavårdsmodell koncentreras på hans övertygelse att undermedvetna behov bestämmer och är motivet till beteendet. Han förklarar: ”För att kunna förstå biblisk själavård, måste vi tydligt identifiera människors djupaste personliga behov” (1) När han talar om ”de djupaste personliga behoven”, syftar han på ett behov av att vara värdefull, vilket han uppdelar i behoven av trygghet och betydelse. (2) I hans senare böcker hänvisar han till dessa behov som djup längtan efter relationer och inflytande.

Crabb framställer det undermedvetna som en mäktig verklighet, som försvunnit ur sikte under det medvetna sinnet. Han lägger stor betydelse vid innehållet i det undermedvetna, när det gäller det sätt på vilket det påverkar allt beteende. Det innefattar personliga behov av trygghet och betydelse, (3) grundläggande antaganden om hur man ska uppfylla dessa behov, (4) ”relationssmärta” och ”behandlingsprogram för relationer”. (5)

I Inifrån använder Crabb uttrycken djup längtan, törst och felaktiga tillvägagångssätt för att beskriva det undermedvetna – dess innehåll, makt och påverkan. (6)

Sammanfattning av Crabbs grundläggande påståenden.

Ett grundläggande påstående i Crabbs system är att varje människa har två väsentliga behov (längtan efter två saker) i det undermedvetna ( det innersta av hennes varelse) som är motivet till beteendet. Att denna princip är central för Crabbs modell, står klart bara genom att ögna igenom innehållet i hans böcker. För att fatta innehållet i Crabbs metod, måste man alltså förstå det grundläggande påståendet. Det är verksamt som den grundläggande, reglerande och utmärkande principen i Crabbs modell av människan. Följande är en sammanfattning av den modell han bygger på det påståendet.

I sökandet efter att definiera människans innersta natur, påstår Crabb att kärnan i människans innersta varelse är två faktiska, djupa, väsentliga realiteter, kända som personliga behov eller en längtan, som är drivfjädern bakom det uppenbara beteendet. Crabb har tidigare fastställt dem som behovet av trygghet och betydelse, men senare som djup längtan efter gemenskap och inflytande. Enligt Crabb utvecklar båda sin kraft från det djupaste planet i människan, nämligen det undermedvetna.

Från deras position i det undermedvetna är dessa behov och denna längtan motivet till att människor agerar på det medvetna planet. De framställs som obarmhärtiga drifter, ständiga krav och kraftiga knorranden djupt inne i det undermedvetna. Människor är förment drivna på ett förtärande sätt till att tillfredsställa två kraftiga behov. Och enligt Crabb kommer den som misslyckas med att tillfredsställa dessa behov, att bli tom och missnöjd, vare sig han inser det eller inte.

I Crabbs system är all synd direkt relaterad till otillräckliga försök att tillfredställa de två behoven oberoende av Gud. Men misslyckandet med att tillfredställa behoven/den längtan man har, uppenbaras inte med lätthet för människan, p.g.a. det undermedvetnas strategiska funktion. Eftersom de två behoven och uppfattningen att man måste tillfredsställa deras krav finns i det undermedvetna, känner människor inte till orsaken till deras problem. I själva verket kanske de inte ens inser att de har problem.

Enligt Crabb skapar ouppfyllda behov ensamhet, sorg och intensiv smärta. Därför är det svårt att ge vägledning till människor, så att de blir medvetna om deras undermedvetna behov och strategier. P.g.a den ”intensiva smärtan” i de ouppfyllda behoven och p.g.a. den ”ytterst plågsamma” skadan av att deras undermedmetna strategier misslyckats, bygger människor upp ”själv-skyddande” skikt, för att isolera sig själva mot ytterligare skada.

Enligt Crabb medför dessa självskyddande skikt att människor förnekar sina verkliga mål och motiv. Genom förnekelseprocessen förutsätts människor arbeta upp skikt, för att isolera sig själva från smärtsamma undermedvetna verkligheter och för att hindra försök att avslöja deras sanna motiv. Fastän strategier för att skydda sig själva visar sig på en medveten nivå, förutsätts människor inte vara medvetna om att det som de gör, är i syfte att skydda sig själva. Crabb använder skillnaden mellan sinnets två nivåer för att dra slutsatsen, att medan människor kan verka lyckliga på ytan, finns det en mycket stor möjlighet att de verkligen är olyckliga och ensamma i sitt innersta.

Crabb ger oss exempel på en man som han kallar Frank, som är starkt motiverad och framgångsrik. Franks medvetna offentliga handlingar innefattar framgång i affärslivet, en underbar hustru och hem, tre intelligenta barn och positiva erfarenheter av församlingen. I själva verket ”älskar Frank livet och talar med glädje om vad det betyder att leva för Jesus” (7) Men Crabb hävdar att det som syns på ytan, inte uppenbarar det verkliga upphovet till Franks motiv. Enligt Crabb är Franks ”optimistiska, självsäkra, kunniga” beteende, som leder till yttre framgång och ett yttre ”oförvitligt liv som är värt all respekt”, i själva verket hans sätt att skydda sig själv ”från att han någonsin ska behöva erkänna att han inte kan lösa ett visst problem”. Crabb hävdar att under Franks yttre glädje och fulländade liv, finns en desperat ängslig människa ”som längtar efter ett meningsfullt engagemang som han aldrig upplevt” och en känsla av smärtsam otillräcklighet. (8) Därför förutsätts denna människa, liksom alla andra, vara omedveten om sin smärta och försöker skydda sig själv genom Freudianska försvarsmekanismer av jaget, som innebär omedveten förträngning och förnekande. Med andra ord är människan i sitt undermedvetna liv motsatsen till människan i hennes medvetna liv.

Själavård enligt Crabbs modell måste därför vara en process, som innebär att man avslöjar undermedveten smärta och strategier som skyddar en själv. Själavårdaren måste skala av skikt som skyddar, för att avslöja den förvirrande världen i det undermedvetna. När skikten har blivit avskalade, kan smärta och skador i det undermedvetna avslöjas. Crabb anser att tillvägagångssätt som inte skalar av skikten är ytliga och förenklade.

Enligt Crabbs metod måste ouppfyllda behov, felaktiga strategier om hur man tillfredsställer dem, smärta och skada av att man misslyckats, o.s.v. grävas fram och uppriktigt bemötas, även om processen kan bli ytterst svår. Han hävdar att verklig förändring är möjlig, endast om en människa är villig att börja från det inre, vilket innebär det undermedvetna.

Efter att undermedvetna orsaker till problemen har blivit avslöjade, kan rådgivaren ta itu med processen att omprogrammera både det medvetna sinnet och det undermedvetna. Detta åstadkoms genom att man fokuserar sina ansträngningar på att programmera in en ny strategi i medvetandet, om hur man tillfredställer de två behoven. Detta är återigen inte en lätt uppgift. Personen måste hoppa från den säkra klippan och förlita sig på att Gud uppfyller hans två behov i det undermedvetna. Endast då kan han, enligt Crabb, lära sig hur han ska vara beroende av Gud både medvetet och undermedvetet.

Crabbs modell på fyra cirklar.

Crabb har tänkt ut en ”modell på fyra cirklar av personligheten”, i vilken det undermedvetna spelar den dominerande rollen (9) Hans fyra cirklar är: Personlig, rationell, viljebestämd och känslomässig. Varje cirkel representerar olika sidor av individen, när han relaterar till livet genom medveten och undermedveten aktivitet.

Den personliga cirkeln. Crabb uppfattar den personliga cirkeln som en människas ”förmåga till relationer och inflytande” (10). Crabb uppfattar denna förmåga som ett behov som är skapat av Gud. Han säger:

Det grundläggande behovet hos varje person är att uppfatta sig själv som en värdefull människa (11) (hans betoning).

Enligt Crabb har behovet att vara värdefull två delar: behovet av trygghet och behovet av betydelse, eller djup längtan efter relationer och inflytande. Han för fram teorin att denna djupa längtan är relaterad till en obarmhärtig fruktan för förkastelse, av att inte bli accepterad, av att inte vara värdefull eller betydande. I själva verket undervisar Crabb, att den huvudsakliga drivkraften i varje människa, är fruktan för att inte vara accepterad, av att inte vara trygg och betydelsefull. Och målet för hennes beteende är att bli accepterad och värdefull, med trygghet och betydelse. (12)

I Crabbs modell är den personliga cirkeln med starka behov kärnan i varje människa, och den är huvudsakligen undermedveten. Även om en människa alltså kan vara ytligt medveten om att hon har dessa behov, kommer styrkan och drivkraften i dessa från det undermedvetna. Från denna dolda, nästan otillgängliga sfär, är de två behoven drivkraften bakom allt en person gör. Crabb jämför behoven av betydelse och trygghet med Freuds drifter för att finna makt och njutning. (13) Vi ser också influenser från Adler, Maslow och Rogers i Crabbs personliga cirkel.

Den rationella cirkeln. Huvuddraget i den rationella cirkeln är dess undermedvetna övertygelser och strategier, om hur man ska uppfylla behoven av trygghet och betydelse (djup längtan efter gemenskap och inflytande). Medan den rationella cirkeln innefattar alla mentala processer, som tankar, uppfattningar, övertygelser och idéer (14), är betoningen på så kallade undermedvetna övertygelser och motiv (15). Alltså verkar den rationella cirkeln till övervägande del från det undermedvetna, för att tillfredsställa de så kallade behoven i den personliga cirkeln. Crabb hävdar att undermedveten förträngning, felaktigt tänkande, felaktiga slutsatser och felaktiga övertygelser i den rationella cirkeln måste ersättas med riktigt tänkande, så att behoven av trygghet/gemenskap och betydelse/påverkan kan uppfyllas mer effektivt. (16) Influensen från Freud, Adler, Maslow och Ellis kan märkas i Crabbs rationella cirkel.

Den viljebestämda cirkeln. Crabbs viljebestämda cirkel representerar en människas förmåga att välja. (17) Han säger att människor väljer sitt beteende och därför är ansvariga. Ändå är, enligt denna metod, en stor del av valet vad beträffar strategier och mål baserat på de undermedvetna antagandena, övertygelserna och strategierna i den rationella cirkeln, om hur man uppfyller kraven i de två behoven/ slagen av längtan i den personliga cirkeln. Fastän den viljebestämda cirkeln till övervägande del representerar medveten aktivitet, är den verksam enligt behoven och ingivelserna från det undermedvetna. (18) Crabbs viljebestämda cirkel visar influenserna från Freud, Adler, Ellis och Glasser.

Den känslomässiga cirkeln. Den känslomässiga cirkeln finns där konfidenterna upplever känslor. De uppmuntras att komma i kontakt med sina känslor, eftersom de verkligt djupa känslorna utövar sin kraft från det undermedvetna. Enligt Crabbs metod relaterar känlomässiga upplevelser, vare sig de är behagliga eller obehagliga, direkt till att framgångsrikt tillfredsställa kraven från de två behoven/ slagen av längtan som finns i människan. Vissa känslor utlöses av oerhört stora övertygelser och tankar i det undermedvetna, om hur man ska tillfredsställa de två behoven. Alltså spelar känslorna en huvudroll när det gäller att avslöja det undermedvetna. Uppfattningen är att om en person kan uppleva dessa känslor i sitt medvetna tillstånd, kan han kanske tränga in i det som finns i hans undermedvetna. Sedan kan han, genom att föra mer och mer underlag in i den medvetna sfären, tänka mer riktigt, välja med större medvetenhet och utveckla mer effektiva strategier för att uppfylla sina undermedvetna behov. (19) Influensen från Freud, Adler, Rogers och Perls är uppenbar i Crabbs känslomässiga cirkel.

Crabbs fyra cirklar tjänar som en stomme för vår kritik. Speciell uppmärksamhet kommer att ges åt Crabbs psykologiska teori om det undermedvetna, eftersom hela huvudinriktningen i hans metod koncentreras kring dess innehåll.

Behovspsykologi/teologi

Crabbs modell kan verka bra på ytan. När allt kommer omkring, vem har inte känt själens oro och längtat efter tillfredsställelse? Hans betoning på personliga behov och längtan mottas ivrigt i församlingen. Hans vädjan om meningsfulla, nära relationer med Gud och andra troende får människor att hoppas på hans metoder. Och de underförstådda löftena om kärlek, mål och mening genomsyrar sidorna i hans böcker. Men Crabbs doktrin om människan med två undermedvetna behov, som är drivfjädern bakom allt beteende, är psykologiskt baserad. Och hans doktrin om förändring, med undermedvetna övertygelser och strategier för att uppfylla dessa behov, är också grundad på psykologiska uppfattningar.

Eftersom Crabbs modell lånar påtagligt från humanistisk psykologi, är det nödvändigt att reflektera över dess grundläggande lärosatser. Humanistisk psykologi är baserad på övertygelsen att människor är födda goda och att samhället (speciellt föräldrar) fördärvar dem. Humanistiska psykologer tror vidare att vissa behov är drivkraften bakom allt en person gör, att en persons plan för livet är att tillfredsställa dessa inre, ouppfyllda behov och att när dessa behov blir uppfyllda, kommer personen att kunna förverkliga sin fulla potential och bli socialt ansvarskännande. De uppfattar dessa psykologiska behov som identiska med sådana ord som: självkänsla, värde, känslomässig trygghet och betydelse.

Deras hopp för mänskligheten är detta: när individuella psykologiska behov blir uppfyllda, kommer människorna att bli personligen tillfredsställda och socialt ansvarskännande. De kommer att bli kärleksfulla, fridsamma, kreativa, arbetssamma och osjälviska. De kommer inte längre att försöka fylla sin tomhet (ouppfyllda behov) med alkohol, droger, eller något annat slags alltför ohämmat utövande. Kortfattat, enligt deras teorier, om alla skulle uppnå självförverkligande (alla behov uppfyllda), skulle vi ha ett utopiskt samhälle.

Många kristna har gått på den humanistiska lögnen, att när människors behov blir uppfyllda, kommer de att bli goda, kärleksfulla människor. Genom influensen från humanistisk psykologi, tror de att människor syndar p.g.a. att deras behov inte blir uppfyllda. Vissa säger att tonåringar gör uppror p.g.a. att deras behov inte har uppfyllts. De hävdar att misslyckande med att leva det kristna livet, finns p.g.a. att kristna inte har tillräcklig självkänsla eller att de inte förstår att alla dessa så kallade psykologiska behov uppfylls i Kristus. De reducerar evangeliet till de goda nyheterna om eget värde, självkänsla, känslomässig trygghet och betydelse. Och de tror att om kristna bara kunde inse att Gud uppfyller alla dessa behov, kommer de att kunna leva det kristna livet mer effektivt.

Bibeln bekräftar emellertid inte detta. Adam och Eva hade allt. Det fanns inget behov i deras liv som inte uppfylldes i allra högsta grad, och ändå valde de att synda, få sin vilja fram, inte tro på Gud, tro på lögnen och älska sig själva mer än att älska och lyda Gud. De följde både Satans ord och avskräckande exempel, vilken som Lucifer hade fått allt: skönhet, makt, auktoritet, kärlek och allt som en ärkeängel kunde ha och vara. Men Lucifer ville bli Gud. Och hur var det med Israel? Ju mer deras behov uppfylldes, desto mindre förlitade de sig på Gud. Ju mer deras behov uppfylldes, desto mer syndiga blev de. Även tillfredställelsen av legitima behov kommer inte att göra en människa till ett helgon eller främja helgelse.

Och här måste vi skilja mellan verkliga mänskliga behov, enligt hur bibeln beskriver dem, och det som humanistiska psykologer sätter i centrum när det gäller mänskliga behov. Bibeln sätter Guds vilja och avsikt i centrum, snarare än så kallade psykologiska behov. I hans nåderika vilja ger Jesus sig själv, inte i enlighet med vad psykologerna betecknar som väsentliga personliga behov, utan i enlighet med hans fullkomliga kärlek och djupa kunskap om varje människa.

Genom hela bibeln uppenbaras panoramat i Guds plan för mänskligheten enligt hans egen vilja och syften, vilka innefattar, men går långt utöver mänskliga behov. Men eftersom dessa psykologiska teorier tänktes ut av människor, som försökte förstå sig själva och mänskligheten oberoende av Gud, och som letade efter lösningar som var åtskilda från Guds suveränitet och vilja, var deras centrala intresse det som de trodde var mänskliga behov och mänskligt förverkligande utan Gud.

Eftersom humanistisk psykologi är baserad på humanism snarare än teism, bortser den från längtan efter tillbedjan, gudfruktig rättfärdighet, tuktan, tro på Gud, andlig sanning, att behaga Gud, att älska Gud, att lyda Gud och annat som Gud känner till om hur varje människa är beskaffad. I stället är allt koncentrerat på jaget. Och när kristna försöker förena humanistisk psykologi med bibeln, tenderar de att bortse från, förvränga eller inordna alla andliga välsignelser under det som de kallar psykologiska behov.

Uppfattningen att människor är drivna av kraftiga behov i det undermedvetna är ett obevisat antagande, som många kristna har kommit att tro på. Faktum är att människor inte tänker sig för, när någon säger att människor drivs av inre behov. Tony Walter säger i sin bok Need : The New Religion :

”Det är trendigt att följa vissa psykologers uppfattning att jaget är ett knippe behov och att personlig tillväxt har att göra med att man succesivt uppfyller dessa behov. Många kristna lever med sådana uppfattningar”. (20)

Walter säger vidare att behoven nu bildar en ny moral och säger:

”Ett kännetecken på den närmast totala framgången för denna nya moral, är att den kristna församlingen, som traditionellt varit angelägen om att döda köttets begär, om att korsfästa jagets begär i sin strävan efter det andliga livet, ivrigt har anammat att uttrycka sig i form av egna behov… vi hör nu att ”Jesus kommer att uppfylla alla dina behov”, som om han vore någon slags gudomlig psykiatriker eller gudomligt rengöringsmedel, som om Gud bara fanns för att serva oss”. (21)

Men Walter förklarar vidare att ”mänskliga behov aldrig har varit centrala i kristen teologi. Det som var centralt var Guds nåd, inte mänskligt behov. Kristendomen är i grunden Gudscentrerad, inte människocentrerad”. (22)

Psykologiska metoder är emellertid människocentrerade och uttänkta som alternativa sätt, för att förstå människans förhållanden och kamp med livets problem. Guds lag ersattes av humanistiska värderingar, som vändes till behov, som gav dem en moralisk innebörd. Abraham Maslow byggde sin behovshierarki på sina egna övertygelser och värderingar. Och eftersom han satte stort värde på på det egna värdet, självkänsla och självförverkligande, rättfärdigade han dessa värderingar genom att göra dem till behov. Och medan humanistiska psykologer har avskaffat alla borde och skulle i de yttre externa moralreglerna (som bibeln), har de framställt sin egen morallära om behov. Walter konstaterar:

”… det mänskliga projektet med att succesivt uppfylla mänskliga behov har avslöjats. Det är en världslig religion, eller åtminstone en världslig morallära. Jag föreslår att ateister och agnostiker som skryter om att de själva kan undvara moral och religion, skulle fundera över om de inte har släppt in båda igen genom köksingången”. (23)

Behovspsykologin har verkligen moralisk kraft och religionsmoral. Och Walter uppfattar inte denna nya morallära och nya religion som identisk med kristendom. Han säger:

”Det finns ett drag i en del av den mer betydande litteraturen om behov, som pekar mot behov som en form av morallära. Marx, Fromm, Maslow och andra har lagt märke till motsättningen mellan att människor inriktar sina liv på att uppfylla sina behov och en traditionell kristendom som absolut förnekar jagets behov och ger kärlek till andra, inte p.g.a att deras behov gav dem rätt till det, utan av ren, osjälvisk kärlek… Livet som ett projekt för att uppfylla behov, blir nästan en förvrängd surrogatreligion”. (24)

Inte desto mindre försöker Crabb att förena behovspsykologi med bibeln. Han får människors behov att framstå som synonyma med Guds vilja och syften. (25) Han likställer dessa behov med Gudagivna möjligheter. (26) Alltså är i hans metod det underliggande behovet att vara värdefull en följd av en Gudagiven möjlighet. Han relaterar behovet av betydelse (också kallad ”inflytande”) till möjligheten att uppfylla Guds syften och behovet av trygghet (också kallat ”relationer”) till den gudagivna möjligheten till gemenskap med Gud. I sitt försök att sammanföra människocentrerade psykologiska teorier med bibeln, har Crabb skapat en ”behovsteologi”.

Behovsteologi ändrar på allt. Inte bara är det mänskliga i centrum, utan dessa så kallade psykologiska behov är av högsta betydelse. I Crabbs metod styr och stimulerar de undermedvetna behoven varje del av en människas liv och är dessutom drivkraften bakom detsamma. Dessa behov ses inte som något negativt, utan snarare som positiva möjligheter som ska uppfyllas. Detta är en uppfattning om människans innersta natur, som är okänd i kyrkohistoriens långa krönikor.

P.g.a. behovens centrala karaktär och legitimitet i Crabbs teologi, spelar de en väsentlig roll i hans doktrin om synd. I hans metod definieras synd som försöket att tillfredsställa kraven från dessa undermedvetna behov oberoende av Gud. Enligt bibeln är emellertid problemet med synd mycket djupare än strategier, för att uppfylla dessa undermedvetna behov oberoende av Gud. I Crabbs modell är alltså den grundläggande inre naturen (jaget) inte problemet. Ändå uppenbarar bibeln något helt annorlunda om människans hjärta och dess synd. Paulus beskrev de icke frälsta syndarna som ”döda genom överträdelser och synder” och ”olydnadens söner. Bland dem var vi alla en gång, när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville. Av naturen var vi vredens barn” (Efesierbrevet 2:1-3). Ingenstans i bibeln förklaras doktrinen om synd i ljuset av förmodade strategier om att tillfredsställa två undermedvetna behov.

I Crabbs doktrin om frälsning, vänds korset till ett budskap om en räddning från de ouppfyllda behovens tyranni. Både pånyttfödelse och helgelse omtolkas i ljuset av undermedvetna behov. Sålunda är verklig förändring enligt behovsteologin, att man lär sig hur man uppfyller kraven från de två behoven med Guds hjälp, snarare än att man är oberoende av densamma. Likväl dog inte Jesus på korset för att tillfredställa ett förmodat behov av eget värde, utan för att frälsa människor från syndens och Satans hårda grepp. Han förändrar deras liv, inte genom att lära dem nya strategier för att söka och finna trygghet och betydelse, utan genom att faktiskt ge dem nytt liv. Han inte bara förändrar felaktigt tänkande, om hur man uppfyller undermedvetna behov. Han förändrar själva begären i hjärtat. Kristus förändrar de troendes motivation till att älska Gud och andra. Paulus återger denna underbara, livsförvandlande förändring: ”Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit” (2 Korintierbrevet 5:17).

Vägen till helgelse genom behovsteologi är att utforska grottorna i det undermedvetna, där behoven finns, för att avslöja smärtan i de ouppfyllda behoven och därigenom bli beroende av Gud. Fastän en kristen ska utrannsaka sig själv i ljuset av Guds ord för att se att han vandrar i Anden, är biblisk helgelse något helt annorlunda än att koncentrera sig på ouppfyllda behov, att känna smärtan i det förgångna, och sedan få erfara att Gud uppfyller dessa behov. Enligt bibeln förs den troendes fokus från jaget till Kristus genom den helige Ande och Guds ord. Troende blir mer lika honom, när de ser på honom och upp till honom:

”Och vi alla som med avtäckt ansikte skådar Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden” (2 Korintierbrevet 3:18).

Det är genom att se på Jesus, inte på sig själva, som troende börjar få hans karaktär, genom den helige Andes nåderika verk. Vidare manar helgelse till att man tar upp sitt kors, inte att man anammar nya strategier för att uppfylla behov.

Fastän Crabb invänder mot kritiken om att hans undervisning har ”ett människocentrerat fokus på tillfredsställelse, snarare än en Gudscentrerad betoning på lydnad till honom och hans ära som främsta intresse”, (27) leder verkligen det som han undervisar till en humanistisk, snarare än en gudfruktig betoning. Orsaken till att detta sker, är att p.g.a. att Crabbs integrering innefattar mänskliga doktriner, vars psykologier koncentreras på människan och hennes inneboende godhet, hennes värde, hennes psykologiska orsaker till beteende och hennes mål för tillfredsställelse.

Oavsett hur mycket Crabb vill att hans metod för att befria människor till att älska och tjäna Gud och att relatera hjärtligt till människor, kommer inriktningen på mänskliga behov att motverka hans mål. Bibeln kallar människor att vandra i tro, snarare än enligt några behov eller önskningar från jag-livet. Crabb uppmuntrar människor att fokusera på sig själva, så att de kan bli bättre kristna, men A.W. Tozer säger:

”Tro är den inneboende kraft som minst tar hänsyn till egna intressen. Den är till sin själva natur knappast medveten om sin egen existens. Liksom ögat som ser allt framför det och aldrig ser sig själv, är tron upptagen med Objektet på vilken den vilar och ägnar ingen uppmärksamhet åt sig själv alls. Medan vi ser på Gud, ser vi inte oss själva – välsignade befrielse… Synden har förvrängt vår syn till att bli inåtriktad och gjort den inriktad på oss själva. Otron har ställt jaget där Gud skulle vara, och det är farligt nära den synd som Lucifer begick när han sa: ”Ovanför Guds stjärnor vill jag sätta min tron”. Tron ser utåt , istället för inåt och hela livet anpassar sig efter den”. (28)

Jesus angav tonen beträffande den kristna vägen både genom sitt liv och sina lärosatser. Paulus manar oss att följa hans utomordentliga exempel på självförnekelse i Filipperbrevet 2:2-8. Herren själv framställde förnekande av jaget som ett grundläggande krav för kristet lärljungaskap:

”Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig. Den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall vinna det”. (Matteus 16:24-25)

Att förneka jaget är raka motsatsen till att försöka tillfredsställa jaget. Maslows metod och alla de humanistiska, psykoanalytiska, behavioristiska och transpersonella psykologierna har föresatt sig att bekämpa och tillintetgöra korsets väg. Hur kan kristna hoppas att framgångsrikt införliva sådana psykologiska ståndpunkter i det bibliska sättet att leva?

Martin & Deidre Bobgan

Noter:

1. Lawrence J. Crabb, Jr. Basic Principles of Biblical Counseling . Grand Rapids: Zondervan Publishing House, 1975, sid. 53.
2. Lawrence J. Crabb, Jr. Effective Biblical Counseling . Grand Rapids: Zondervan Publishing House, 1977, sid. 61.
3. Ibid ., sid. 60-61.
4. Ibid ., sid. 91-96.
5. Lawrence J. Crabb, Jr. Understanding People . Grand Rapids: Zondervan Publishing House, 1987, sid. 146ff.
6. Lawrence J. Crabb, Jr. Inside Out . Colorado Springs: NavPress, 1988, sid. 52-56.
7. Ibid ., sid. 125.
8. Ibid ., sid. 127.
9. Crabb, Understanding People , op. cit., sid. 188.
10. Ibid ., sid. 114
11. Crabb, Basic Principles of Biblical Counseling , op. cit., sid. 53.
12. Lawrence J. Crabb, Jr. och Dan B. Allender. Encouragement . Grand Rapids: Zondervan Publishing House, 1984, sid. 31-36; Crabb, Effective Biblical Counseling , op.cit., sid. 61.
13. Crabb, Effective Biblical Counseling , op. cit., sid. 71.
14. Crabb, Understanding People , op. cit., sid. 130-138.
15. Ibid ., sid. 129.
16. Ibid ., sid. 148-152.
17. Ibid ., sid. 165.
18. Ibid ., sid. 158-168.
19. Ibid ., sid. 171-189.
20. Tony Walter, Need: The New Religion . Downers Grove: InterVarsity Press, 1985, förord.
21. Ibid ., sid. 5.
22. Ibid ., sid. 13.
23. Ibid ., sid. 161.
24. Ibid ., sid. 111.
25. Crabb, Understanding People , op.cit., sid. 93-96.
26. Ibid ., sid. 93.
27. Ibid ., sid. 15.
28. A.W. Tozer. The Pursuit of God . Harrisburg: Christian Publications, 1948, sid. 91-92.

https://www.karlektillsanningen.se