SANN V/S FALSK ANDLIGHET

EVANGELIET – EN METOD ELLER ETT BUDSKAP?

by zlqpu

Hur ”Leva med mål och mening” fördunklar evangeliet

(Observera att författaren till boken The Purpose Driven Life ofta använder sig av parafrasen The Message som inte har översatts till svenska. ”Leva med mål och mening” har använt Levande Bibeln (Boken) som parafras. I denna artikel har citaten från The Message översatts för att du som läsare ska kunna avgöra om dessa citat stöder Warrens påståenden. Sidhänvisningar görs till originalutgåvan).

”Jo, eftersom världen i sin visdom inte lärde känna Gud i hans vishet, beslöt Gud att genom den dårskap som vi predikar frälsa dem som tror. ” (1 Korintierbrevet 1:21)

För ett par månader sedan ringde en vän och frågade om jag hade hört talas om Rick Warren. ”Ja”, svarade jag, ”varför frågar du”? Han sa: ”Jag blev precis utsparkad från en bibelstudiegrupp för att jag hade min bibel med mig.” Detta är orsaken till att jag skrev den här artikeln.

Bibelstudiet som min vän deltog i var i själva verket en grupp som studerade hur man skulle Leva med mål och mening . Boken Leva med mål och mening som de studerade hänvisade till bibelställen som verkade vara dåligt underbyggda. Han fick veta att om han skulle vara med på studiet, var han tvungen att lämna kvar sin bibel hemma, därför att frågeställningarna som han tog upp splittrade gruppen. Han bestämde sig för att sluta istället.

Min första reaktion var att studiegruppen bara var dåligt ledd. Några dagar senare fick jag boken av min vän, så att jag kunde läsa själv. På de första tre sidorna såg jag varför det skulle verka splittrande på gruppen som studerade Rick Warren, om man tog med en riktig bibel. För det första citerade Warren många tvivelaktiga bibelöversättningar, ofta utan att hänvisa till någon vers. Bortsett från detta var man tvungen att leta reda på hänvisningen (informationen begravd i slutet av boken), finna hänvisningen i en riktig bibel, gå tillbaka dit där Warren använde bibelstället, för att se om den citerade ”översättningen” hade någon överensstämmelse med bibelstället från en version som man kan acceptera, och sedan avgöra om versen ifråga stödde Warrens påstående. Naturligtvis skulle detta splittra ett bibelstudium. Fyrtio dagar med mål och mening skulle snart bli fyrtio månader!

Rick Warrens bestseller som har sålts i elva miljoner exemplar, har ersatt förkunnelse från bibeln i tusentals predikstolar och har ersatt bibeln i många tusen bibelstudiegrupper. Hans hemsida påstår att han har startat en ny reformation. Warren hävdar att han snarare än att reformera det som kyrkan lär ut som Luther gjorde, så kommer han att reformera det som kyrkan gör. Han är på god väg att göra detta. Warren har förvandlat Jesu Kristi evangelium till en metod. Metoden är att inbjuda människor till en fyrtio dagars upptäcktsresa till meningen med livet. (1) Warrens elever ombeds att avlägga en ed inför ett vittne (vilket Jesus förbjuder) för att överlåta fyrtio dagar av sina liv till Rick Warren och hans metod. Och det är inte det enda.

I denna artikel vill jag visa hur Warrens bok lär ut ett sätt att se på evangeliet som inte är bibliskt. Hans undervisning stämmer överens med populär, amerikansk, evangelisk pietism, så det är inte att undra på att de flesta evangeliskt kristna inte kan se vad som är fel med den. Den kommer från en teologisk inriktning som kan spåras tillbaka till Charles Finney, som populariserade en metod för ”hur man gör” när man söker påverka med evangeliet. Denna lägger andlig väckelse i människans händer, som verkar efter hennes godtycke. När man gör detta följer man varken Jesu Kristi och hans apostlars budskap eller tillvägagångssätt. Som en hjälp för att visa skillnaden mellan Warrens metod och evangeliets budskap, citerar jag från John MacArthurs bok Hard to Believe som klargör det oförfalskade evangeliet bättre än någon annan bok som jag läst på sista tiden. (2) Det finns ett gapande svalg mellan det som Warren och MacArthur lär ut. Båda kan inte ha rätt. Låt oss börja.

Detta handlar inte om DIG, eller gör det?

Rick Warren börjar sin första dag på sin resa genom att säga: ”Det handlar inte om dig” (Warren: 17). Ändå ”känns” hela boken som om den handlar om dig och kan läsas som självhjälpslitteratur. Han tillägnar boken ”dig” på första sidan efter informationen om copyright (saknas i den svenska övers., KTS-anm.) och använder pronomenet ”du” ständigt återkommande genom hela boken. Beakta följande från dag åtta:

”Du är skapad för att glädja Gud. I samma stund som du föddes in i världen fanns Gud där som en osynlig närvaro och log över den nya människan. Han ville att du skulle leva, och att du kom gjorde honom glad. Gud behövde inte skapa dig, men han valde att skapa dig för sitt eget nöjes skull. …Att göra Gud glad, att leva till hans behag är det främsta syftet med ditt liv. När du helt har förstått denna sanning kommer du aldrig mer att ha problemet att du känner dig betydelselös. Detta bekräftar ditt värde. Om du är så viktig för Gud och om han ser dig som tillräckligt värdefull för att få vara med honom i evigheten – kan du då ha någon djupare betydelse än så? (Warren: 63). (Kursiv stil i original; betoning i fet stil av mig).

Hans påstående att det här inte handlar om ”dig” är oärligt (falskt). Hans framställningssätt, ordbruk, människocentrering, förvanskade bibelöversättningar, och många uppenbara uttalanden visar att boken handlar om dig!

Här är ett exempel till på hur påfallande det personliga pronomenet ”du” är i Warrens språk:

”Din outtalade livsmetafor påverkar ditt liv mer än du tror. Den styr dina förväntningar, värderingar, relationer, mål och prioriteringar. Till exempel, om du anser att livet är en fest så blir din främsta livskvalitet att ha roligt. Om du ser livet som en racertävling så sätter du värde på snabbhet och har troligtvis bråttom en stor del av tiden. Om du betraktar livet som ett maraton så uppskattar du uthållighet. Om du ser på livet som en strid eller ett spel så är det viktigt för dig att vinna .

Här har vi tolv (i originalversionen sjutton, KTS-anm.) fall av ”dig” eller ”din” i ett kort avsnitt. Lägg också märke till hur Warren uttalar det som inte är något annat än hans egen personliga uppfattning, som om det vore Guds sanning. Han påstår att en ”livsmetafor” bestämmer mycket om vilka vi är. Med vilken auktoritet gör han ett sådant påstående? Detta är inget annat än mänsklig visdom. Warren började den här delen med att säga: ”Ditt sätt att se på ditt liv formar ditt liv. Din definition av livet avgör ditt öde” (Warren: 41). Varför skulle jag tro på de här påståendena? Warren talar utifrån sitt eget jag som om han vore Guds auktoritativa talesman. Detta är kristnad humanism. Våra tankar och metaforer har ingenting att göra med evangeliet. Vi måste förneka oss själva, inte åstadkomma de rätta tankarna och livsmetaforerna för att säkerställa ett underbart livsöde.

När jag gjorde en bakgrundsundersökning för den här artikeln, var jag tvungen att läsa Warren under lång tid. Det var svårt för mig. Jag upptäckte att hans underlag var förvirrande. För att rena mitt sinne från Warrens ständigt återkommande angrepp på mitt tänkande, gjorde jag uppehåll för att läsa John MacArthurs Hard to Believe . MacArthur såg till att mitt sinne och hjärta återvände till evangeliet och bort från mig (där Warren hela tiden vill ha det). Låt mig göra samma sak för mina läsare. Lyssna på MacArthurs framställning om vad man ska göra med ”DIG”:

”Jesus angav normen som total självförnekelse. I Lukas 14:26 följde stora skaror honom och han vände sig om och sade till dem: ’Om någon kommer till mig´- med avseende på dem som ville bli hans sanna efterföljare – ’och inte hatar sin far och sin mor, sin hustru och sina barn, sina bröder och systrar, ja, även sitt eget liv, så kan han inte vara min lärjunge.’ Att hata sig själv? Vilken mäktig sanning! … Att följa Jesus handlar inte om dig och mig. Att vara en kristen handlar inte om oss, det handlar inte om vår självkänsla. Det handlar om att vi är innerligt trötta på vår synd och att vi är desperata att få förlåtelse” (MacArthur: 10).

MacArthur leder oss till Jesu tydliga undervisning, inte någon tvivelaktig uppfattning om att en ”livsmetafor” bestämmer vårt öde. Vi behöver dö till vårt jag, inte upptäcka jaget.

Warren vill få oss att tro att något är pälsbetäckt, jamande, har fyra ben och gillar att jaga möss, men det är inte en katt. Han förklarar för oss att hans bok inte handlar om ”dig” och ägnar sedan över tre hundra sidor åt att få det att handla om dig, om och om igen. Det här ser inte bara ut som självhjälp, uppfattas som självhjälp, låter som självhjälp och känns som självhjälp, det är självhjälp och det handlar om dig. Det här hjälper inte mig. Jag behöver evangeliet för att få en lösning på mitt problem med synden. Jag behöver inte Warrens aforismer – och absolut inte tusentals av dem.

Det användarvänliga evangeliet: Warrens vida port

Rick Warrens evangelium finns aldrig tydligt beskrivet. Här är ett av hans uttalanden om det: ”Gud kommer inte att fråga efter din religiösa bakgrund eller din trosåskådning. Det enda som betyder något är om du har tagit emot det som Jesus har gjort för dig, och om du lärt dig älska honom och förtrösta på honom” (Warren: 34). Men läran har betydelse därför att vår lära om Kristus avgör om vi tror på bibelns Kristus eller Kristus inom mormonismen eller någon annan religion. John MacArthurs slagkraftiga bok framställer, å andra sidan, evangeliet tydligt, mäktigt och otvetydigt. John MacArthur framställer Kristi anspråk med hans egna ord, så att läsaren ställs inför korsets anstöt i otvetydiga ordalag. MacArthur skriver: ”Vi har förstått att den vanligt förekommande lösningen för att göra budskapet mer populärt och tilldragande, är att förvränga och ge en vilseledande bild av evangeliet, genom att pumpa upp de lätta delarna och tona ner eller ignorera de svåra delarna” (MacArthur: 201)

Även om MacArthur inte talar om Warren, kunde han inte ha beskrivit Warrens metod tydligare. Warrens bok innehåller många bibliska sanningar. Men många av de ofrånkomliga och mycket viktiga sanningarna saknas. Att ta bort frågor som är mycket viktiga från evangeliet förändrar dess innersta väsen.

Warren avhandlar evigheten på dag fyra av hans andliga resa och använder den för att presentera sin version av evangeliet. Han förklarar för sina pilgrimer som är på resa i fyrtio dagar: ”Om du lär dig älska Guds Son Jesus och litar på honom, blir du inbjuden att vara tillsammans med honom i evigheten. Men om du avvisar hans kärlek, förlåtelse och frälsning, får du vara skild från Gud för evigt” (Warren: 37). Även om han aldrig förklarar Guds vrede över synden, försoningen i blodet, eller behovet av omvändelse (d.v.s. inte i evangeliets kontext), tillstår han åtminstone att det finns ett helvete. Warren ska ha ett erkännande för att han räknar med möjligheten att gå förlorad.

Låt oss se på hur han framställer evangeliet: ”Om du lär dig älska Guds Son Jesus och litar på honom…”. Det är sant att vi måste älska och lita på Kristus, men det är inte så som Kristus eller hans apostlar framställde evangeliet. De påstod inte att man måste ”lära sig att älska Jesus”, med innebörden att om han bara var bättre klädd, så skulle han vara mer älskvärd. Jesus uttryckte det så här: ”Sedan Johannes hade blivit fängslad, kom Jesus till Galileen och predikade Guds evangelium. Han sade: ’Tiden är fullbordad och Guds rike är nu här. Omvänd er och tro evangelium!’ ” (Mark. 1:14,15). Warren representerar lärarna för ”det djupare livet” som undervisar om ”easy believism” (”det är lätt att bli frälst – det är bara att tro”, KTS-anm.) för att ta del av det kristna livet, och anser att Kristi krav är fria val för dem som vill vara ”kristna av världsklass” (Warren: 297). Warren nämner inte om omvändelse förrän han kommer till ett kapitel som heter ”hur vi växer” (Warren: 182). Jesus (Mark, 1:14, 15), Petrus (Apg. 2:38), och Paulus (Apg. 17:30) befallde människor att omvända sig som ett villkor för att komma in i riket, inte som en speciell undervisning för elitkristna. Omvändelse är en del av missionsbefallningen: ”Och han sade till dem: ’Det står skrivet att Messias skall lida och på tredje dagen uppstå från de döda, och att omvändelse och syndernas förlåtelse skall predikas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem’” (Luk. 24:46, 47).

Att lära sig att älska Jesus (vars person och verk aldrig tydligt förklaras av Warren) låter så attraktivt. Att omvända sig för att undkomma Guds vrede över synden säljer bara inte i dagens religiösa klimat. Warren inbjuder igen till evangeliet på sidan 58: ”Just nu inbjuder Gud dig att leva till hans ära genom att fullfölja den avsikt som han hade när han skapade dig.” Warren gör det väldigt lätt att tro: ”…behöver du bara ta emot och tro” (Warren: 58). Han ställer frågan: ”Vill du ta emot Guds erbjudande?” (Warren: 58). Efter att ha manat sina läsare att tro att Gud utvalde dem och att ta emot den helige Ande som en kraft för att ”uppfylla syftet med ditt liv” (Warren: 58), anför Warren en enkel bön som kommer att frälsa människor. Enligt Warren är det så här man blir frälst: ”Jag inbjuder dig att böja huvudet och tyst viska den bön som kommer att förändra din evighet: Jesus, jag tror på dig och jag tar emot dig .” Sedan lovar han följande: ”Om du verkligen menade din bön gratulerar jag dig! Välkommen till Guds familj!” (Warren: 59). Be en enkel bön och tro på en Jesus vars person och verk inte har blivit tydligt förklarad för dig, och du kommer att bli frälst. Det är i alla fall det som Warren påstår.

Det här är inte den trånga porten som Jesus talade om i Matteus 7. MacArthur varnar för Warrens sätt att undervisa: ”Enligt många kyrkor och förkunnare är svaret att popularisera evangeliet: göra sig av med allt detta om att dö till sig själv och att bära sitt kors, och fixa till ett schyst band där uppe på scenen” (MacArthur: 12) Detta finns i ett avsnitt om den trånga porten. MacArthur fortsätter: ”Om vi lyssnar på en sökarvänlig evangelisk förkunnare idag, är det troligt att vi tänker att det är lätt att bli kristen. Säg bara de här enkla orden, be denna enkla bönen och poof! så är du med i klubben.” (MacArthur: 12). Det är är exakt detta som Warren menar är evangeliet, ”be denna enkla bönen.”

Tror du att Stefanus skulle ha lidit martyrdöden om han hade sagt till sina åhörare: ”Gud älskar er och har en underbar plan för era liv, be bara denna enkla bönen och ni kommer själva att förstå”? Här är det som Stefanus predikade: ”Hårdnackade är ni och oomskurna till hjärta och öron. Alltid står ni emot den helige Ande, ni som era fäder. Finns det någon profet som era fäder inte har förföljt? De dödade dem som förutsade att den Rättfärdige skulle komma, och honom har ni nu förrått och mördat, ni som har fått lagen förmedlad av änglar men inte hållit den” (7:51-53). Efter att ha citerat Israels historia från Gamla testamentet, konfronterade Stefanus sina åhörare med Messias och det faktum att de hade vägrat att lyssna på honom. De behövde omskurna hjärtan! (Mose utlovade ett omskuret hjärta i 5 Mosebok 30:6). De behövde bli omvända genom Guds nåd och ta emot den Messias de hade förrått. Istället dödade de Stefanus. Stefanus är ärad i bibeln. Han visste inget om Warrens version av evangeliet.

Problemet är att det användarvänliga evangeliet ger människor en falsk visshet. Mac Arthur förklarar att: ”Människor klarar lekande lätt av att komma igenom dessa vida, angenäma, inbjudande portar med allt sitt bagage, sina egna behov, sin egenkärlek och sin längtan efter förverkligande och sin självbelåtenhet. Och det mest fruktansvärda med det hela är att de tror att de är på väg till himlen” (MacArthur: 13). Warren hoppar över många saker, däribland försoningen i blodet, doktrinen om rättfärdiggörelse, Guds vrede över synden, en tydlig framställning av Kristi person och verk och behovet av omvändelse som en del av evangeliet. Han ersätter allt detta med en personlig resa för att man ska finna sitt mål och mening. Inte undra på att miljoner går in igenom den breda port som han erbjuder. Warren påstår att vi hittar vårt sanna jag, MacArthur säger att vårt sanna jag är så ondskefullt och perverterat att det måste dö. MacArthur skriver: ”Men börja predika det sanna evangeliet, Jesu skarpa ord som manar till fullständig och absolut självförnekelse – att vi erkänner att vi är ingenting värda, att vi inte är värda något beröm och att ingenting i oss är värt att rädda – då kommer det att vara mycket mindre populärt” (MacArthur 14, 15). Det som vi har är den trånga porten och den vida, och de leder till fullständigt olika livsöden.

Så här motarbetas bereaner av Warrens förvrängningar av bibeln

Tidigare nämnde jag om att när man läser Leva med mål och mening och kollar upp den mot bibeln, så är detta en omständlig uppgift. Låt mig belysa detta genom att använda ett av Warrens bibelcitat. Här är Warrens citat: ”Bibeln säger: ’Självhjälp är ingen hjälp alls. Självuppoffring är sättet, mitt sätt, för att man ska finna sig själv, sitt sanna jag’” (Warren: 19). Det finns en not i slutet som för oss bakåt i boken. När vi kommit dit och letar efter not 3, måste vi fundera ut vilken av de fyrtio dagarna vi är i. Så med ett finger i delen med noter i slutet, går vi tillbaka dit vi började och förstår då att vi var i dag ett. Nu går vi tillbaka till delen med noter i slutet för dag ett och förstår att hänvisningen är till Matteus 16:25 Msg. Om vi antar att msg inte är en livsmedelstillsats, fortsätter vi till delen i slutet av boken som förklarar innebörden av förkortningarna för oss, och vi förstår att den är från en bibel som kallas The Message . När vi har fastställt vilket bibelställe som föreligger, tar vi fram en riktig bibel (inte en parafras) och kommer underfund med det som Matteus 16:25 säger. Här är det: ”Den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall vinna det” (Matteus 16:25).

Vi behöver nu jämföra Matteus 16:25 med förvrängningen av det i The Message. Jesus talade i sammanhanget om att dö till sitt jag genom att ta sitt kors på sig (Matteus 16:24). Korset var inte en börda att bära, utan en avrättningsanordning. En människa som sågs bära sitt kors hade bokstavligen blivit dömd till döden och var på väg till det ställe där hon skulle bli avrättad. Den människa som ”mister sitt liv” är den som har dött med avseende på alla förhoppningar och drömmar som ”jaget” någonsin hade i detta livet. Hon är villig att finna sig i att förlora allt, även själva livet om nödvändigt, för evangeliets skull. Hennes belöning är evigt liv. Den människa som anser att det som tillhör detta livet är viktigare än korset, kommer att mista sitt liv för evigt. Hon har låtit det som tillhör detta livet vara viktigare än sin eviga själ. Vi är antingen villiga att dö med avseende på allt genom korset och få evigt liv, eller så kommer vi att hålla fast vid det som tillhör denna syndiga värld och förtjäna helvetet.

Efter att fastställt innebörden av Matteus 16:25 i sammanhanget, måste vi nu återvända till versen som den citerades av Warren: ”Självhjälp är ingen hjälp alls. Självuppoffring är sättet, mitt sätt, för att man ska finna sig själv, sitt sanna jag.” Matteus 16:25 handlar inte om självhjälp, den handlar om liv och död. Matteus 16:25 handlar inte om att man ska ”finna sitt sanna jag.” Tanken på ett ”sant jag” är en psykologiterm och finns inte i bibeln. Matteus 16:25 talar inte om självuppoffring, den talar om att dö till sitt jag. John MacArthur säger detta om bibelstället: ”Det handlar inte om att upphöja mig, det handlar om att döda mig. Det är jagets död. Man vinner genom att förlora, man lever genom att dö. Och detta är evangeliets innersta budskap” (MacArthur: 5). Warrens version av avsnittet påstår att vi finner våra ”sanna jag” genom självuppoffring. Alla falska religioner undervisar om självuppoffring, och att man ska finna sitt sanna jag är en New Age-lögn. Sanningen i evangeliet är att vi måste dö till jaget genom korset och sätta allt vårt hopp till Kristus genom tro på hans fullbordade verk.

När vi nu har konstaterat att The Message inte ens har samma koncept som det bibelställe den påstår sig vara en parafras av, låt oss då återvända till Warrens bok och se hur Warren använder den. Han använder den för att visa att vi behöver upptäcka det mål och den mening som Gud skapade oss för. Han säger: ”Det handlar om att bli det som Gud har skapat dig till” (Warren: 19). Vi har handlat som bereaner, sökt igenom skrifterna, och funnit att Warren missbrukat dem. Han har fördunklat det tydliga evangeliska budskapet i Matteus 16:24, 25 och ersatt det med en andlig resa, för att man ska finna sitt ”sanna jag”. Warren verkar försäkra oss att vi inte behöver självhjälp och skickar sedan iväg oss på en självuppoffrande resa, för att vi ska finna vårt sanna jag (vilket är självhjälp). Denna man är en mästare på att förvilla sina läsare.

Wow! Så jobbigt det är att vara en berean när man läser Warren. All den här ansträngningen var nödvändig för att gå igenom två avsnitt. Samma process är nödvändig flera gånger på varje sida. Det är inte möjligt att gå igenom proceduren på fyrtio dagar, om man inte tar fyrtio dagars semester från arbetet och ägnar en hel arbetsdag åt att försöka förstå om bibeln faktiskt stöder hans påståenden. Alternativet är naturligtvis, att man ger upp och bara läser boken som den är och litar på Warrens många tvivelaktiga bibelversioner. Nu förstår jag varför min vän blev utsparkad från ett ”bibel”-studium med Warren. Om man kollade upp Warren med bibeln skulle det störa och korrigera ett studium med Warren – och man skulle aldrig bli klar på fyrtio dagar!

Efter att ha arbetat med Warren under närmare tre månader, gav jag till sist upp. De sista tio kapitlen läste jag utan att slå upp hänvisningarna i slutet av boken eller se efter i en riktig bibel, för att se om hans påståenden hade stöd. Jag behövde få den här artikeln skriven. I det läget bestämde jag mig för att inte lita på något som Warren sa, om jag inte redan visste att det var sanning. Jag gissar att ungefär femtio procent av hans bibelcitat är fullständigt förvrängda (d.v.s. översättningen är så dålig), och att en riktig bibel inte skulle stödja det som Warren vill ha sagt. Många av dessa versioner tar avsnitt som är centrerade på Gud och gör dem människocentrerade.

För att visa att missbruket av Matteus 16:25 inte är en isolerad händelse, låt oss se på bibelstället som Warren använder på det onumrerade bladet som finns i början av hans bok (saknas i den svenska övers., KTS-anm.), där han tillägnar den ”dig”. Här är avsnittet han citerar: ”Det är i Kristus som vi upptäcker vilka vi är och vad vi lever för. Långt före vi först hörde talas om Kristus, …såg han oss, han hade planerat för att vi skulle leva ett underbart liv, som en del av det generella mål och den mening som han förverkligar i allt och alla” (Efesierbrevet 1:11 Msg. (översättningen The Message som den citeras av Warren). Här följer det som en riktig bibel säger: ”I honom har vi också fått vårt arv, förutbestämda till det av honom som utför allt efter sin vilja och sitt beslut ” (Efesierbrevet 1:11). Låt oss först av allt tänka på vem det är som Paulus talar till. Det är uppenbart av sammanhanget i Efesierbrevet 1, att ”vi” innebär troende, inte människor i allmänhet. Warren skriver till människor i allmänhet. Han förklarar för sina läsare, att om de inte har en relation med Jesus, så kommer han senare att förklara hur man får en sådan (Warren: 20), vilket visar att han inte bara skriver till kristna. Dessutom påstår Warrens ”bibel” att ”vi upptäcker vilka vi är”. Detta passar hans grundtanke på en andlig resa där man upptäcker sig själv. Men det verkliga Efesierbrevet 1:11 säger ingenting om att vi ska upptäcka vilka vi är. Det förklarar för oss att kristna har fått ett arv. Warrens version nämner inte ens om denna tanke. Den säger: ”han såg oss.” Bibeln säger att kristna blev ”förutbestämda till det av honom som utför allt efter sin vilja och sitt beslut.” Den falska översättning som används av Warren har inte ens med tanken på predestination. Den riktiga bibeln undervisar om Guds suveräna beslut som grunden för den troendes hopp, och försäkrar oss att Guds omfattande suveränitet innebär att ingenting kan omintetgöra Guds eviga beslut. Warrens ”bibel”-citering fördunklar denna sanning och medför universalism genom det sätt han tillämpar den på.

Det är syndigt att påstå att man talar med auktoritet från Gud när man inte gör det. Det är syndigt att lägga till eller att ta bort något från Guds ord.
Man kan inte komma med ett påstående om att ”bibeln” säger, och sedan anföra det som bibeln inte säger. Warren gör detta många gånger. De parafraserade biblar som han använder är ofta inte ens välgrundade parafraser. Att parafrasera är att säga samma sak med andra ord. När man säger något helt annat begreppsmässigt, då har de orden inget samband med den ursprungliga författarens avsikt. Att göra detta med bibeln är förbjudet (5 Mosebok 4:2; Uppenbarelseboken 22:18, 19). Att hävda en betydelse med ofelbar inspiration och att använda detta för att lära ut begrepp som inte har något som helst samband med de bibliska författarnas, är att missbruka Herrens namn. Warren gör detta ofta.

Här är ett exempel till på detta. Warren säger: ”Guds motiv att skapa dig var hans kärlek. Bibeln säger: ’Långt innan världens grund blev lagd, tänkte han på oss, och hade bestämt att vi skulle vara i centrum för hans kärlek ’ ” (Warren: 24). Hänvisningen till noten slutet av boken förklarar för oss att detta är Efesierbrevet 1:4a från The Message . Här är översättningen från Svenska Folkbibeln: ”liksom han innan världens grund blev lagd har utvalt oss i honom .” Warren riktar sig till alla människor (kom ihåg att han ännu inte har talat om för människor hur man blir kristen). Eftersom han tillämpar detta utan åtskillnad på alla, innebär hans användning av parafrasen att Guds kärlek är ”inriktad” på alla människor. Det verkliga Efesierbrevet 1:4 nämner inte om kärlek, utan om Guds utväljande handling. Uttryckssättet ”han har utvalt oss i honom” gäller uppenbarligen endast de utvalda, inte var och en generellt. The Message får bibelstället att verka vara människocentrerat (”hade bestämt att vi skulle vara i centrum för hans kärlek”), medan bibeln framställer avsnittet som centrerat på Gud (”han har utvalt oss i honom”). The Message nämner inte ens Kristus men talar om ”oss” två gånger.

Det är svårt att försöka att analysera Warrens teologi, därför att han aldrig uttalar den tydligt. Antagligen påstår han att Gud utvalde alla människor generellt. Eftersom det är klart att Warren inte är universalist (Warren: 37), tycks han mena att Gud utvalde alla. Då gör våra val oss ”outvalda” om vi inte avgör oss för Kristus (ännu en av hans förvrängningar av evangeliet). Han skriver: ”Tro på att Gud har utvalt dig att leva i gemenskap med Jesus, som har dött på korset för dig” (Warren: 58). Varför skulle en icke-troende tro att Gud har utvalt honom innan han gör sinnesändring och omvänder sig till Gud i tro? På vilken grund vet vi att vi är Guds utvalda? Förvisso kan vi inte veta detta på den grunden att vi är människor. Om Warren vill förneka predestination och utkorelse, borde han ha modet att bestrida dessa doktriner, och inte gömma dem under förvanskade bibelöversättningar. Detta är verkligen dålig teologi.

Vi har sett hur svårt det är för Warrens läsare att utforska Skrifterna som bereanerna gjorde. Han har gjort det mycket svårt att upptäcka att han missbrukar bibeln. Han har citerat några av de värsta översättningarna av bibeln på engelska som någonsin hittats på, och t.o.m. kallat mycket vårdslösa parafraser ”bibeln”, när de inte är det.

Vi behöver någon som MacArthur i det här läget för att våra tankar ska bli renade från Warrens förvirring. Vi såg det som Warren gjorde med doktrinen om utkorelse och predestination. MacArthur sammanfattar Jesu undervisning i Johannes 6:37-44:

”Jesus bekräftade den storslagna sanningen om utkorelsens doktrin: när Fadern utväljer, undervisar Fadern; när Fadern undervisar får de höra; när de får höra, blir de dragna; när de blir dragna, kommer de, när de kommer tar han (Jesus) emot dem, han bevarar dem; när han bevarar dem, låter han dem uppstå till evigt liv. Och då blir Faderns avsikt fullbordad. (MacArthur: 175)

Vare sig man håller med MacArthur eller inte, vet man alltid vad han undervisar och varför. Warren klargör aldrig vad han undervisar om denna sak. Hans bok rör till nästan varje begrepp som den inriktar sig på.

Amerikansk pietism

Ytligt sett befrämjar Warren en mycket sträng form av kristendom. Han manar till fullständig överlåtelse som vägen till det ”djupare” livet (Warren: 82, 83). Han skiljer mellan ”världsliga” kristna och kristna av ”världsklass” (Warren: 297). Han uppmanar sina läsare att göra många saker för att de ska bli bättre kristna. Det mesta inskränker sig till att göra val och att arbeta hårdare med att följa Warrens undervisning. I hans undervisning är både frälsningen och helgelsen synergistiska (d.v.s. människan och Gud samarbetar). Det vi ska göra går alltså i korthet ut på metoder för man ska bli mer helig. Warren säger: ”Andlig tillväxt är en samverkande insats av dig själv och den heliga Anden” (Warren: 180). Han säger: ”Besluta dig för att bli en lärjunge” (Warren: 180). Han säger om frälsningen: ”Gud ger dig det du behöver, bara du bestämmer dig för att leva för honom” (Warren: 58). Vidare säger Warren: ”Att man blir lik Kristus är ett resultat av att man gör sådana val som Kristus skulle ha gjort, samt att man är beroende av hans Ande för att få hjälp att genomföra det” (Warren: 180).

Många kristna ser inget fel med denna undervisning, eftersom de har fått lära sig liknande saker under det mesta av sina liv. Men det är inte det som bibeln lär. Enligt bibeln börjar man och går vidare i den kristna tron av nåd genom tro – och den nåden är uteslutande från Gud. Synergismen var en mycket viktig fråga vid reformationen, med den Romersk katolska kyrkan som hävdade att människan och Gud verkade tillsammans (synergism) och reformatorerna som undervisade om att Gud ensam var verksam (monergism). Frälsning är ett verk av Gud, inte ett gemensamt verk mellan Gud och människan. Att man blir lik Kristus handlar inte om att göra rätta val, utan om att förtrösta på Gud genom de nåderika resurser som han har försett med – men rätta val blir följden. Gud är suverän både i frälsningen och helgelsen: ”Ty dem som han i förväg har känt som sina har han också förutbestämt till att formas efter hans Sons bild, för att Sonen skulle vara den förstfödde bland många bröder. och dem som han har förutbestämt har han också kallat. Och dem som han har kallat har han också förklarat rättfärdiga. Och dem som han har förklarat rättfärdiga har han också förhärligat” (Romarbrevet 8:29, 30). Paulus ställer frågan: ”Är ni så dåraktiga? Ni som började i Anden, skall ni nu sluta i köttet? ” (Galaterbrevet 3:3).

Pietism som den framställs av Warren och många andra räknar med ”hemligheter” till ett djupare liv, genom stränga religiösa ritualer eller utövningar. Han erbjuder en lätt väg in i det kristna livet (gör ett val och be denna enkla bönen), och framställer sedan Jesu undervisning om att dö till sig själv och att bära sitt kors som en högre nivå av det kristna livet för de sant fromma. Jesus framställde detta som en del av frälsningens villkor (se på berättelsen om den rike unge mannen). Metoden att erbjuda easy believism (det är lätt att bli frälst – det är bara att tro) för frälsning och att så presentera villkoren för Kristi herravälde senare som ett framåtskridande i det kristna livet, kallar MacArthur ”locka och ändra om” (MacArthur: 17). Warren anbefaller sina läsare att göra det som Gud aldrig ber dem om. Han gör det som Gud befaller (som att omvända sig och tro evangeliet) till ett alternativ, och det som är alternativ (som att skriva en dagbok, Warren 222, 308, 309) till befallningar. Alltså förvränger han evangeliet och det kristna livet. Varför skulle någon av oss finna oss i hans människotillverkade pietism? Rick Warren är inte Guds lagstiftare.

Mysticism

Mysticism går vanligtvis hand i hand med pietism varhelst den finns. När människor befrämjar ”hemligheter till ett djupare liv”, påstår de i allmänhet att de har fått dem genom någon gudomlig uppenbarelse. Dessa hemligheter innebär ofta metoder för bön som gör att man får hjälp att höra från Gud. Det är typiskt att Warren framställer dessa i Att leva i Guds närvaro (Warren: 88) där han gör påståendet ”att leva i Guds närvaro är en förmåga, en vana som man kan skapa sig” (Warren: 89). Denna mystiska inställning är lånad från vissa varianter av romersk katolicism.

Warren befrämjar också ”bönesuckar” som är upprepningar av korta meningar som aldrig vill ta slut (Warren: 89). Jesus förbjuder denna sortens böner: ”Och när ni ber skall ni inte rabbla långa böner som hedningarna. De menar att de skall bli bönhörda för sina många ords skull ” (Matteus 6:7). Det är en hednisk sedvänja som har den inverkan att den stänger sinnet. Warren påstår att Gud kommer att dela sina hemligheter med oss om vi följer Warrens metoder (Warren: 91). Han lovar att ”Gud talar med dig” genom de meditativa metoder som han befrämjar (Warren: 91). Han säger: ”I nästa kapitel ser vi på ytterligare fyra sätt att odla vänskapen med Gud” (Warren: 91).

Det finns inga sådana hemligheter. Det finns det uppenbarade som bibeln tydligt undervisar om, och det fördolda som hör Gud till (5 Mosebok 29:29). Hemlig, andlig kunskap och metoder för att uppnå sådan kunskap kallas ”spådom” i bibeln och är förbjuden. Sättet att bli vän med Gud är genom omvändelse och att tro på evangeliet. Det är inte genom att utöva mystiska religiösa metoder. MacArthur säger: ”I bibelns inspirerade ord, och endast där, har vi alltså Guds sinne och Kristi sinne” (MacArthur: 212).

Ha inte ett bibelstudium, ha ett studium av Warren

Rick Warren kommer med ett häpnadsväckande påstående. Han skriver: ”Det som många troende allra minst behöver i dag är att gå till ännu ett bibelstudium. De vet redan mycket mer än de omsätter i praktiken” (Warren: 231). Detta visar att hans pietism med ett djupare liv är ett alternativ till de nåderika resurser som ges i bibeln. Guds ord är en nåderik resurs genom vilken Gud förvandlar oss. Warren reducerar bibeln till en instruktionsbok med anvisningar för hur man lever ett bättre liv. Med den sortens tänkande skulle vi sluta att göra framsteg tills vi har lärt oss behärska allt vi lärt oss så långt. Men det är inte det som bibeln säger. Guds ord förvandlar oss fortlöpande. När vi studerar får vi våra sinnen förnyade och vår tro styrkt. Om vi måste omsätta i praktiken det vi lär, innan vi kan studera mer, skulle vi aldrig studera bibeln igen efter att ha läst den här versen: ”Var alltså fullkomliga, såsom er Fader i himlen är fullkomlig ” (Matteus 5:48). Enligt Warrens logik vet vi, om vi känner till den versen, mer än vad vi omsätter i praktiken och vi borde inte gå till ännu ett bibelstudium.

Senare i hans bok får vi veta varför Warren varnar för bibelstudium för dem som inte är fullkomliga: Han har ett alternativ! ”Jag uppmanar dig ivrigt att samla en grupp vänner och studera Leva med mål och mening varje vecka” (Warren: 307). Vi ska få ett studium av Warren som en ersättning för bibelstudiet. Det är häpnadsväckande att tusentals och åter tusentals grupper runt om i världen har tagit fasta på Warrens råd och börjat studera hans bok och lämnat sina biblar hemma. Pastorer förkunnar från Warrens material snarare än Guds ord. Warren säger också: ”När ni har gått igenom boken tillsammans finns det säkert andra material (other purpose-driven life studies), som är lämpliga att studera i grupp” (Warren: 307). Evangeliets budskap har ersatts med Rick Warrens metod. Bibeln har blivit utmanövrerad av mänsklig visdom.

I motsats till detta säger MacArthur när han förklarar Paulus ord i 2 Korintierbrevet 4: ”Vi vandrar inte i panourgia , i bedrägeri och förvanskar Guds ord och gör ändringar i evangeliet för att få det mindre anstötligt, för att människor ska berömma oss. Istället är vi trogna mot evangeliet och lägger fram sanningen för att anbefalla oss själva åt varje människas samvete inför Gud” (MacArthur: 49). När vi lägger till obibliska mänskliga metoder och drar ifrån väsentliga delar av evangeliet, då förvanskar vi det. Det är exakt detta som Rick Warren har gjort.

Gråtmild sentimentalitet

Warrens terminologi för att beskriva Gud framställer en bild av Gud som en vänlig farfar som låter varma, flummiga känslor välla fram. Han har t. ex. ett kapitel som förklarar för oss vad som får Gud att le. Han använder Noa som ett exempel. Han skriver: ”Men där fanns en man som fick Gud att le. Bibeln säger ´Men Noa gjorde Herren glad’” (Warren: 69). Detta är ett citat från 1 Mosebok 6:8 från Levande bibeln. Återigen förvandlar parafrasen en vers som är centrerad på Gud till att bli människocentrerad. Svenska Folkbibeln säger: ”Men Noa hade funnit nåd inför HERRENS ögon ”. Bibeln förklarar vad det var som Noa fick av Gud. Den usla översättningen som Warren använder framställer Noa som den verksamma personen och Gud som mottagaren. I den bibliska redogörelsen ger Gud nåd åt Noa, i Warrens redogörelse gjorde Noa Herren glad. Så här tolkar Warren 1 Mosebok 6:8: ”Gud sade: ’Den här mannen gör mig glad, han får mig att le. Jag börjar på ny kula med hans familj’” (Warren: 69). Han förvränger 1 Mosebok 6:8 för att befrämja sin människocentrerade teologi och fördunkla det faktum att det var Guds nåd som gjorde Noa till den han var. Warren förklarar ideligen för oss vad Gud känner när vi gör vissa saker. Han säger: ”Som en stolt förälder gläder sig Gud speciellt över att se dig använda den begåvning och den förmåga han har gett dig” (Warren: 74). Han säger också: ”Du gläder honom bara genom att vara dig själv” (Warren: 75). På något sätt känner Warren till orsak och verkan i sambandet mellan olika saker vi gör och Guds känslor. Han säger: ”Gud tycker till och med om att se på dig när du sover” (Warren: 75). Han har upptäckt sex hemligheter till att bli ”bästa vän med Gud” (Warren: 87).

Warrens förklaring av Gud utelämnar många viktiga sanningar och betonar de egenskaper som gör att Gud uppfattas som förtrolig och trygg. Detta medför inte en fullständig, biblisk kännedom om Gud. Warren talar aldrig om Guds vrede över synden. Man hör aldrig talas om varningarna i bibeln för Guds kommande dom. Man får inte veta något om Guds helighet av Warren. Man får inte höra bibelställen som detta: ”Se till att ni inte avvisar honom som talar. Ty om inte de kunde komma undan, som avvisade honom när han varnade dem här på jorden, hur mycket mindre skall vi då kunna det, om vi vänder oss bort från honom som varnar oss från himlen ” (Hebreerbrevet 12:25).

Bibeln lär att Gud inte förändras. Alla Guds egenskaper är alltid hans i deras djupa fulländning under alla tider. Gud är ständigt nåderik och rättfärdig. Hans vrede över synden finns till samtidigt med hans nåd mot dem som omvänder sig och tror på evangeliet. Warrens sentimentalitet får Gud att verka vara beroende av människan för sin lycka. Hebreerbrevets författare fortsätter: ”Då vi alltså får ett rike som inte kan skaka, låt oss vara tacksamma och tjäna Gud efter hans vilja, med vördnad och fruktan. Ty vår Gud är en förtärande eld (Hebr. 12:28, 29). Att få Gud att framstå som en en förälder som avgudar sitt barn och som blir lycklig av se det spela softball, gör inte rättvisa åt den bibliska framställningen av Guds natur.

Teologiskt utgör detta en överbetoning på Guds immanens på bekostnad av hans transcendens. Denna benägenhet är ett kännetecken på liberalteologi. Bibeln lär att båda sakerna är sanna om Gud. Detta bibelställe t. ex. undervisar om båda sakerna: ”Ty så säger den höge och upphöjde, han som tronar till evig tid och heter ’den Helige’: Jag bor i det höga och heliga men också hos den som är förkrossad och har en ödmjuk ande, för att ge liv åt de ödmjukas ande, för att ge liv åt de förkrossades hjärtan ” (Jesaja 57:15). Genom att aldrig hänvisa till bibelställen om att Gud är helig och avskild från syndare, får vi en förvrängd uppfattning om Guds natur.

Sammanfattning

1982 tillkännagav Robert Schuller sina planer för en ny reformation grundad på självkänsla (3). Hans uttalade syfte var att göra teologin mindre centrerad på Gud och mer människocentrerad. Nu när Rick Warren har sålt elva miljoner exemplar av Purpose Driven Life , vill också han ha en ny reformation. Han lanserar en PEACE-plan för att lösa världens fem största problem. (4) Uppenbarligen behöver kyrkan en ny reformation var tjugonde år. Vad hände med Schullers reformation?

När jag har tänkt på detta och noggrant studerar Warrens bok, har jag kommit fram till att Rick Warren är fullkomligt i linje med Schullers reformation, och för den framåt på ett sätt som är mer tilltalande för evangeliskt kristna (vare sig han medvetet följer Schuller eller inte). Warrens människocentrerade teologi befrämjar mer evangeliska tankar än Schullers. Warren omfattar många mer bibliska tankar än vad Schuller någonsin gjorde. Enligt min uppfattning gör detta Warren mer vilseledande än Schuller. Schuller struntade i bibeln och var beroende av psykologiska begrepp. Warren använder förvanskade bibelöversättningar som omvandlar avsnitt som är centrerade på Gud till människocentrerade avsnitt. Genom att noggrant välja den rätta felöversättningen för var och en av de avgörande sakerna i sin undervisning, har han fått den människocentrerade teologi som Schuller försökte pracka på folk att verka biblisk.

Nu vill Warren reformera kyrkan till att fokusera på social handling snarare än evangeliets förkunnelse. Wow! Kolla in hur långt det har gått. Snart kommer denna människocentrerade reformation att ha framgång. När den får det kommer den nutida evangeliskt kristna kyrkan att bli det senaste förkroppsligandet av liberalism. (5)

Var och en av oss måste välja mellan en människocentrerad, människotillverkad metod, som man fritt har hämtat från vissa delar av bibeln och evangeliets tydliga budskap. Rick Warren befrämjar den förra, en bred väg med miljontals medvandrare. John MacArthur befrämjar den senare, en smal väg som få följer.

Evangeliet är grundat på en korsfäst judisk Messias, en tanke som är motbjudande för alla syndare. Men för dem som tar emot korsets anstöt och genom tro undkommer Guds rättfärdiga vrede, är det evangeliet Guds kraft till frälsning. Kära läsare, du har ett val mellan en andlig resa för att upptäcka ditt mål och mening och evangeliets budskap som förkunnar Guds syften. Det ena får dig att tro att du är på väg till himlen, när du kanske inte är det, det andra för dig på vägen till himlen genom Guds suveräna makt. Jag manar dig att ta emot evangeliet på Guds villkor.

                                                                                                                                                                                              Bob DeWaay

Artikeln är översatt och publicerad med författarens tillstånd.

Noter:
1. Rick Warren, The Purpose Driven Life, (Zondervan: Grand Rapids, 2002); Warren säger att hans bok är ”en guide till en fyrtio dagars andlig resa som vill hjälpa dig att komma fram till svaret på livets viktigaste fråga: Vad i hela världen gör jag här”?
2. John MacArthur, Hard to believe – The High Cost and Infinite Value of Following Jesus; (Thomas Nelson: Nashville, 2003). I fortsättningen i denna artikel kommer jag att hänvisa till Warren och MacArthur enligt denna regel: (MacArthur: 23). Alla hänvisningar är till The Purpose Driven Life (svensk övers. Leva med mål och mening) och Hard to believe om inte annat anges.
3. Robert Schuller, Self-Esteem: The New reformation, (Waco, Word Books, 1982).
4. http://www.saddleback.com/home/todaystory.asp?id=6213 (på denna hemsida fr. o. m. 040202).
5. Se twincityfellowship.com/cic/articles/issue56.htm som kan spåra Robert Schuller tillbaka till liberalteologi från det tidiga 1900-talet. Den sökarvänliga varianten inom rörelsen för församlingstillväxt hämtar sin inspiration från Schuller.

https://www.karlektillsanningen.se