GNOSTICISM – GIFTET SOM DÖDAR KAPITEL 4

DET ÖVERNATURLIGA

Bibeln ger oss mycket klart insikt i den övernaturliga sfären. Vi vet att den övernaturliga sfären fick lida av ett fruktansvärt uppror när Lucifer gjorde anspråk på gudomlighet. Gud blev människa, och denna människa var Jesus Kristus som föddes av fallen mänsklighet. Han överbryggade den övernaturliga klyftan mellan Gud och människa. Allting fungerar och framskrider enligt Guds plan och syften och de övernaturliga sfären fungerar inom de fasta ramar som Gud har fastställt, och som mänskliga varelser är vi förbjudna att ens försöka se in i dessa osynliga saker som Skriften hänvisar till.

Vi ska i nuläget vara sysselsatta med att ge Evangeliet till det naturliga sfären, skapelsen. Men ändå kommer det snart en tid, även änglarna vet att vid denna bestämda tid, när den sista basunen förkunnar Jesu Kristi återkomst, kommer de heliga att ikläda sig odödlighet, passera de övernaturliga gränserna och döma änglar (1 Kor 6:3).

Idag möter vi en underlig trend, när människan ännu en gång, genom sina egna ansträngningar (erfarenhetsmässigt och filosofiskt), ivrigt försöker relatera till den ”övernaturliga sfären” och vandra i ett gudomligt medvetande, vars väsen klart kan karaktäriseras som New-Age filosofi, i motsats till renlärig kristendom.

Tyvärr har en stor del av Församlingen hakat på denna trend. Kristna visar, medvetet eller omedvetet, tecken på att syssla med österländsk mysticism och andevärlden. Om man inte står emot denna frestelse, kommer man till sist att bli ett byte för satans kontroll. Djupare andlig insikt tycks vara motivationen bakom allt. Problemet är att kristna inte längre är nöjda med Guds bokstavliga ord. Man söker efter erfarenheter ”utöver vad som står skrivet” . Brödet från Himmelen har, enligt deras inre ”heliga känslor”, blivit gammalt och omodernt.

Bibeln påvisar att vi ska få ta del av den övernaturliga sfären, men inte före den föreskrivna bibliska tiden Jesu Kristi bokstavliga återkomst! Allt deltagande i de övernaturliga sfären vid sidan av detta är att träda in på samma väg som Lucifer vandrade i sitt sökande efter att överskrida sina begränsningar. Före den föreskrivna tiden, skall de heliga vara nöjda med att leva och vila i Guds Ord. De skall leva i tro, hålla Guds bud och med fasthet stå emot frestelsen att syssla med andevärlden.

Att tro eller inte tro
Med det utbud som finns tillgängligt på dagens ”evangelie-meny”, hur kan gemene man urskilja sanning och lögn? Vi får höra berättelser från de som predikar om ”andlig krigföring” som får håret att resa sig. Deras så kallade erfarenheter av och möten med andevärlden tar inte bara bort korsets kraft, utan visar också tydligt andlig villfarelse och avfall från Bibelns ord.

Vi har hört rapporterats om människor som, när de deltagit i det nya ”andliga krigföringsvansinnet”, har fått ta emot verkliga blåmärken och skador från möten med territoriella andar eller demoniska varelser. Nästan som en belöning i sig själv, är mottagarens reaktion på detta fenomen tacksamhet, som om han eller hon verkligen har trängt in i en högre andlig nivå. Profeter proklamerar att Gud nu ”föder fram” det övernaturliga och nya uppenbarelser, baserat på drömmar, visioner och personliga erfarenheter.

Mysticismen är på frammarsch. Nu får vi höra på fullaste allvar, ”det måste vara Gud”, därför att förespråkarna har ett intuitivt vittnesbörd om att det är sant, vare sig det överensstämmer med Bibeln eller inte. Var på din vakt när du hör detta försvar. Det är inte ett försvar, det är en ursäkt för villfarelse! Det är helt tydligt visat sig i mänsklighetens historia, att människan finner det lättare att tro på mysticism än att tvivla på den. Vetgiriga sinnen tenderar alltid att vilja veta eller uppleva någonting nytt. Speciellt inom religionen är detta sant. För mer än 2300 år sedan sa den grekiske filosofen Aristoteles, ”förmågan att tvivla på (mysticism) är sällsynt…” . Den alltför vanliga reaktionen från kristna när det gäller hedniska vanor och gnostiska läror visar att många är lättlurade och okunniga om Bibelns läror.

Mysticism
När man lyssnar på många av de röster som kommer från dagens ”profetiska rörelse”, är den underliggande strömningen mysticism. Funk & Wagnalls New encyclopedia definierar ”mysticism” som ”en omedelbar, direkt, intuitiv erfarenhet av Gud eller den yttersta verkligheten som uppnås genom personlig, religiös upplevelse.” Upplevelser framställs som sanningskriterium. Det finns många kristna som inte kan kommunicera andlig kunskap utan att använda denna term. Faran ligger i att när upplevelse är grunden för tron i stället för Guds Ord, uppstår felaktiga teologiska idéer. Detta banar väg för avvikelse i Guds Ord.

Intresset för mysticism växer starkt när Församlingarna blir allt tommare och de religiösa högtiderna endast blir tillfällen till återhämtning mitt i en larmande, obekymrad värld. Det är uppenbart att dagens samhälle, om det överhuvudtaget är intresserat av andliga ting, kräver direktupplevelse och inte endast undervisning som kommer från ”gamla texter”, inte heller är det imponerat av traditionella läror som saknar en levande kraft bakom. (The mission of mysticism, Richard Kirby, London SPCK, 1979).

En dam ringde till en lokalradiopratshow och förklarade översvallande sin tro på inre helande. När hon hänvisade till Ruth Carter Stapleton försvann hon helt in i de ”underbara upplevelser” hon erfarit som ett resultat av Ruths verksamhet. När hon tillfrågades om några av mrs. Stapletons underliga läror som inte överensstämmer med Bibeln, försäkrade hon som ringde att hon minnsann gått på Bibelskola. Ändå kunde hon inte fastställa någon annan grund för mrs. Stapletons undervisning än sina egna upplevelser.

De som har förbindelse med dagens ”profetrörelser” fäller ut taggarna när de hör att en del kallar dem New-Ageare. En New-Age bok slår fast att ”karismatiska församlingar inom stora kyrkor är ingångar till vattumannens gränsområde”. (Unfinished animal: The aquarian frontier and the evolution of conciousness by Theodore Rosak).

Varför skulle en New-Ageare ens försöka göra ett intrång hos någon som gör anspråk på att vara en del av Kristi blodtvagna kropp? Vi tror att istället för att dra uppmärksamheten till Kristi kors, riktas den på övernaturliga upplevelser som har blivit trons grund. Detta har orsakat en nästan omärklig övergång. Johanna Michaelsen uttryckte det hela välformulerat,

Vi har på något förrädiskt sätt tillåtit vår grund att ändras från Skriftens solida, objektiva grund och har istället kommit att placera vårt focus på upplevelser som norm för vår tro (Ministries magazine, spring 1985).

Den avfälliga församlingen är bärare av mysticism och de flesta kyrkorna blir på ett listigt sätt drabbade. Ända från början har mysticism varit en plåga för Församlingen. I denna sena tid ser vi detta alltmer tydligt. Detta borde inte överraska oss för Bibeln förutsa detta:

Ty den tid kommer, då de inte längre skola fördraga den sunda läran, utan efter sina egna begärelser skola samla åt sig lärare hoptals, alltefter som det kliar dem i öronen (2Tim 4:3-4).

Men också falska profeter uppstodo bland folket, likasom jämväl bland eder falska lärare skola komma att finnas, vilka på smygvägar skola införa fördärvliga partimeningar och draga över sig själva plötsligt fördärv, i det att de till och med förneka den Herre, som har köpt dem (2Petr 2:1).

Men Anden säger uttryckligen, att i kommande tider somliga skola avfalla från tron och hålla sig till villoandar och till onda andars läror…(1Tim 4:1).

Följande citat återspeglar hur en gnostiker ser på Församlingen idag,

kristendom har alltid varit moderliv och vagga för västvärldens mysticism, och den snarare välkomnar än fruktar modern mysticism (The mission of mysticism, Richard Kirby, London SPCK,1979).

Detta tar oss tillbaka till Gnostisism. Den var redan tydlig under Johannes tid. Den kallades ”lärorna om djupheterna i Gud”, när isjälva verket den var läran om satans djupheter (Upp 2:24). Faktum blir att människans försoning och rättfärdiggörelse inom Gnostisismen inte är genom tro på Gud enligt Bibeln, utan istället genom ”mystisk kunskap” som uppnås genom personlig upplevelse. Detta tema är sammanflätat inom alla kulter och all ockultism. Medan himlakropparna upplöses i en explosion av intensiv hetta och jorden utplånas, vad står kvar ? Din upplevelse eller Guds Ord?

Varning till alla herdar
Ni kanske inte håller med om varje punkt som är uppräknad nedan, men hur som helst för er hjords skull och för Jesu Kristi herradömes skull, urskilj varje form av mysticism som klart strider mot Bibeln och ta itu med den. På inget sätt förespråkar jag någon häxjakt men vid denna tid i Församlingens historia är yttersta vaksamhet av största betydelse.

Kännetecken på och ingångar till mysticism

Kristi kors är inte den enda grunden för försoning

Bibeln är inte den enda kompletta uppenbarelsen av Gud till människan

Upplevelse är vägen till fullkomning och kunskap

Upplevelse ges företräde framför Bibeln

Känsla ges företräde framför Bibeln och blir ibland en ersättning för Bibeln

Tro på Guds Ord ses som ofullständig i jämförelse med tro på kyrkan, människan, jaget, upplevelsen, etc

Transubstantiationen av nattvardens element blir Kristus i
dig. Brödet och vinet, förvandlas till Jesu kött och blod i bokstavlig mening

Andra medlare än Jesus Kristus erkänns och tros på

Jaget gudomliggörs

Den allegoriska tolkningsmetoden ersätter den bokstavliga

Frälsningen baseras på upplevelse och inte på Guds Ord

Kristi återkomst till Församlingen förandligas

Guds närvaro söks på ett mystiskt sätt

Församlingen är den fortlöpande inkarnationen av Kristi bokstavliga närvaro

Inre helande, frammanande av bilder, inre koncentration och ”psykologi” ersätter evangeliets kraft

Personliga uppenbarelser, drömmar och visioner ges prioritet framför Skrifen som sista hänvisning i fråga om bedömningar, beslut och ledning

Uppenbarelser söks hellre än Guds vilja och Hans rättfärdighet

En euforisk form av kärlek och enhet med ingen hänsyn till Bibelns lära.

Liksom Simon trollkarlen söks under och tecken istället för sann ånger och ett hjärta som är rätt inför Gud

Övertro, positivt tänkande, egen kraft och självförgudning lärs ut som evangeliska sanningar

Att finna och gestalta Kristus inom dig själv enligt österländsk mysticism eller New-Age filosofi

Meditation som upphäver Bibelns ord och verkligheten

Idéen om ”andlig krigföring” med snedvridning åt Gnostisism och New-Age med kampen i den övernaturliga sfären för att befria städer och områden från andevarelsers kontroll, innan evangeliet kan predikas effektivt och ha kraft att frälsa syndare i den naturliga världen.

Sann andlig krigföring
Den kristnes kamp (sann andlig krigföring) är inte ett rabblande, en ingivelse eller en inbillad upplevelse av den andliga sfären – hur verklig den än verkar se ut. Tvärtom, krigföringen är mot varje form av mysticism som binder upp känslorna, ingivelserna och föreställningarna om andevärlden vilket Gud strängt förbjuder (5Mos 18:10-12. Som kristna strider vi mot mysticismens fästen som för krig mot våra sinnen, känslor och ingivelser. Genom Kristi evangeliums kraft slår vi ner:

Tankegångar, hedniska filosofier, gnostiska läror som upphäver Guds Ord. Föreställningar, teorier, religion, fabler, teosofi och meditationsövningar som trotsar kunskapen om Gud. Varje tanke, form av gudaktighet och andlig föreställning och utövande som motsätter sig Kristi evangelium.

Våra stridsvapen är nämnligen icke av köttslig art; de äro tvärtom så mäktiga inför Gud, att de kunna bryta ned fästen. Ja, vi bryta ned tankebyggnader och alla slags höga bålverk, som uppresas mot kunskapen om Gud, och vi taga alla slags tankefunder till fånga och lägga dem under Kristi lydnad…(2Kor 10:4-5).