MAN HOTAR MED GUDS DOM
JDS-läran och Bibeln
Biblisk analys av de många oroväckande påståenden som Trosrörelsen för fram.
Trosförkunnarna beskyddar sina läror eftersom de tror att lärorna är Guds eget Ord. De har t o m annonserat Guds vrede över den som vågar kritisera dem eller som står emot de ”smorda” troslärorna. Kenneth Hagin delgav en gång sina efterföljare något som han påstod var Guds egna ord till honom: ”Domen måste börja på Guds hus, och om den rättfärdige med knapp nöd blir frälst, hur går det då med den ogudaktige och syndaren? Om församlingen inte vill acceptera denna tjänst, då accepterar de inte Guds ord och Han kan inte hjälpa dem.” Hagin gav också varningen att om någon församling inte skulle acceptera hans tjänst så skulle Gud flytta ljusstaken. (92) Ännu mer rakt på sak är Hagin i sin bok ”I Belive”, där han påstår att ”Herren sa till mig, ‘Om du ger ett budskap till en individ eller en församling eller till en pastor och de inte tar emot det du säger så bär inte du ansvaret. De får ta ansvar för det. Det kommer att finnas tjänare som inte accepterar budskapet och som kommer att falla döda ned i talarstolen.”
Det stannar inte vid hot ifrån Hagins sida. Han påstår i samma bok att åtminstone en tjänare har dött i talarstolen, två veckor efter att Hagin avslutat sitt sista möte i den kyrkan. Hagin säger: ”När jag lämnade den församlingen så grät jag. Jag sa till pastorn i nästa församling som jag besökte för att hålla möte att ‘Den mannen kommer att falla död ner i talarstolen’. Bara en kort tid därefter så gjorde han det. Varför? För att han inte accepterade budskapet som Gud bad mig framföra ifrån den helige Ande.” Vilket annat val har en efterföljare av Trosrörelsen, än att helt och fullt acceptera och omfatta allting som Hagin och de andra bekänner?
Är detta vad Gud säger till sin församling idag? ‘Gör och tro allt vad broder Hagin säger, annars kommer du att dö’. Jag tror knappast det. Den här formen av andlig skrämsel har länge varit ett redskap som extrema kulter och sekter använt sig av för att skrämma sina anhängare till trohet. Den romersk katolska kyrkan är också bekanta med detta tillvägagångssätt.
Trosförkunnarna påstår också att de är ofelbara. Robert Tilton har t ex skrivit flera böcker, som han tror, inte bara innehåller hans egna ord, utan också den helige Andes. I sin bok ”Solving the Mystery of the Miracle Money” skriver Tilton: ”Orden i den här boken är inte mina ord; de är den helige Andes ord…” I en annan av Tiltons ”heliga” skrifter som heter ”God´s Laws” skriver han: ”Guds Ande är över mig på samma sätt som Guds Ande var över Herren Jesus Kristus”.
Trosförkunnarnas ofta använda uttryck ”Rör inte Herrens smorde och kom icke vid Hans profeter” är ett missbruk av Skriften, 1 Krön. 16:22. Det är en varning till alla som vågar ifrågasätta trosförkunnarna. Jag har faktiskt hört Copeland säga att man inte ska tro något för att han har sagt det, och så har han uppmuntrat åhörarna att själva söka i Skriften. Men jag undrar hur många som verkligen söker i Skriften och kollar. Och vad skulle förresten trosförkunnarnas efterföljare göra om de sedan hittade något som var felaktigt i troslärorna!
Kanske skulle efterföljarna börja söka noggrannare i Skriften efter att ha läst följande uttalande ifrån Kenneth Copeland som han gjorde under en söndagspredikan den 12 juli, 1992: ”Jag vet faktiskt inte så mycket. Det enda jag vet är det jag lärt mig och det är detta jag predikar…Jag har inte 100% rätt. Käre Herre, jag vet inte hur många procent jag har rätt eller fel men jag är rätt säker på att det väger över tungt på felsidan….det finns saker jag har fel om helt enkelt för att jag inte vet bättre.” Trosrörelsens efterföljare uppmanas att pröva noga allt de läser och hör, och framför allt, allt som de hittills anammat som sanning ifrån trosförkunnarna. De är inte ofelbara budbärare från Gud och måste även de få sina budskap bedömda med Bibeln som måttstock.
Eftersom så många trosförkunnare påstår sig ha direkt kommunikation med Gud så fruktar man att få av deras efterföljare ens är villiga att testa och värdera utifrån ett kritiskt sinne, vad de undervisar. Varför tror då så många att Gud talar till Kenneth Copeland och andra trosförkunnare? Jag tror att den primära orsaken är att människor väljer att tro det. Människor vill tro att talarna som de lyssnar på inte bara är Guds talesmän, utan också har en direkt kommunikation med Gud. På ett sätt känner då åhörarna att de också tillhör en liten elitskara som har direkt kommunikation med Gud.
Följden av detta blir att man avskiljer sig ifrån andra ”normala” kristna som inte har en sådan direkt kommunikation med Gud, sådana som inte hör Gud med en hörbar röst Det finns många seriösa efterföljare till kulter över hela världen såsom, mormonerna, Jehovas Vittnen och Adventister som i sin blinda nit har anammat undervisningen ifrån sådana grupper som börjat på samma sätt som Trosrörelsen, med ledare som bekänner sig få uppenbarelser direkt ifrån Gud.
Vad betyder det när trosförkunnarna uppmanar sina åhörare att ‘förbli i ordet’? Är det Guds ord dom menar, eller är det vad dom säger att Guds ord betyder, som de menar? I ljuset av deras hot om Guds domar och deras ”slogan” ‘gör inte mina profeter något ont’ , så är det nog snarast det senare som dom menar.
Genom sina påpekanden om att ‘gör inte mina profeter något ont” eller ”kom icke vid Herrens smorde”, närmar de sig den romersk katolska kyrkan, vilken menar att deras lära är den enda lära som är från Gud och den får inte ifrågasättas. Ett tydligt kännetecken på en sekt är när en grupp bekänner sig ha den enda sanna läran och sedan delar ut hot till var och en som vågar ifrågasätta den lära. Trosförkunnarna kanske inte erkänner att de tror sig ha monopol på sanningen, men det är exakt det som ligger bakom alla deras hot om domar. Trosrörelsens efterföljare är övertygade om att det som de får höra är äkta och att det är så sann kristendomen är. Jag har hört en av trosrörelsens efterföljare säga: ”Om du inte håller med om det Copeland säger så håller du inte med om det som Bibeln säger!”
Så här skriver D. R. Connell om trosrörelsens skrämseltaktik:
”Att Hagin uttalar Guds domar över dem som inte tar emot hans undervisning, gör att hans efterföljare inte vågar tänka självständigt. De här uttalandena har stor påverkan på Trosrörelsens lekmän. Har Hagins vision av Jesus bara fått fäste som äkta lära så utropas Guds dom över var och en som motsäger den läran och det anses helt OK . Om nu Gud har gett ”profeten Hagin” en uppenbarelse så är det väl inte konstigt om Gud tar hand om dem som står emot Hans profet också? Det är inte ofta som Hagin uttalar sådana domar. Det behöver han inte eftersom de finns i tryck, och brukas ofta av hans supportrar. Skrämseltaktiken avhåller människor ifrån sund urskiljning av teologin. Hagins domar har resulterat i att hans teologi blivit upphöjt till att fungera som en regel för hur man rätt tolkar Guds ord. Människor läser Bibeln genom Hagins teologiska glasögon och ser bara i Bibeln det som de blivit undervisade att se.” (93)
Det här är väldigt likt den romersk katolska kyrkans undervisning, där efterföljarna och även prästerna enbart får läsa den Bibel som har romersk katolska kyrkans fotnötter. Det som den romersk katolska kyrkan lär ut om Ordet, i motsats till vad Ordet själv lär – är det man måste tro för att undgå evigt straff! Om inte Trosrörelsen har nått till denna nivå riktigt än, så är de åtminstone väldigt nära. Skriften uppmuntrar studium av Skriften. Inte en trångsynt studie utifrån ett partiskt sinnelag utan en studie utifrån seriösa metoder för bibelstudier, vilka försäkrar om att det bli en rätt tolkning av Skriften (Apg. 17:11; jämför 1 Joh.4:1).
Om vi går tillbaka till det missbrukade ordet ”Kommen icke vid mina smorda och gören ej mina profeter något ont” (1 Krön. 16:22) så märker vi om vi tittar närmare att detta inte handlar om församlingsledare och deras undervisning. Under det Gamla Förbundet står beteckningen ‘Herrens smorde’ för Israels kungar (1 Sam. 12:3, 5; 24:6, 10; 26:9, 11; 16:23; 2 Sam. 1:14, 16; 19:21; Ps.20:6; Klag.4:20) och på andra bibelställen är de betecknande för de som tillhörde Davids kungliga släktled (Ps.2:2; 18:50; 89:38, 51). När det står om profeter är det utan tvekan en hänvisning till patriarkerna. Ps. 105:8-15; 1 Krön. 16:15-22), och till Abraham i 1 Mos.20:7.
Att det står ‘Kommen icke vid’ eller ‘gör icke något ont’ så är inte det ett förbud mot att urskilja rätt lära. Det handlar om att inte fysiskt skada någon av Guds profeter eller de som är smorda av Honom. Bibelversen i fråga har alltså inget alls att göra med att ifrågasätta någons undervisning. Om stycket verkligen handlade om att inte få ifrågasätta läran av en man som säger sig vara sänd av Gud, hur ska vi veta vilken man som verkligen är sänd av Gud och vilken som inte är det?
På tal om att vara smord så står det i Bibeln att vi alla har fått en smörjelse ifrån Gud (1 Joh.2:20). Många av trosförkunnarnas påståenden är inte långt ifrån de som Naassenes-anhängarna (en gnostisk sekt) påstod. De menade att de hade en speciell smörjelse och var de sanna kristna.
Vi ska gå till Skriften för att bevisa sanningshalten av det vi predikar för Bibeln är källan för undervisning och predikan. Vi ska också gå till Skriften för att pröva vad andra predikar och lär för Skriften ska också användas för tillrättavisning (2 Tim.4:2). Vi varnas gång på gång för falska lärare med sina falska läror (Rom. 16:17, 18; jämför 1 Tim.1;3, 4; 4:6, 16; 2 Tim. 1:13, 14; Titus 1:9; 2:1). Bibeln uppmanar oss att noggrant pröva varje lära som vi ställs inför.
Bibeln tala om att man kan predika en annan Jesus, ett annat evangelium och en annan Ande (2 Kor.11:4), och Paulus uttalar en förbannelse i Gal. 1:8, 9 över alla som predikar ett annat evangelium. Det är trosförkunnarna som måste ta varning, istället för att tala ut gudomliga domar över var och en som verkligen söker sanningen! De är då inte de enda som är ‘smorda ‘ här på jorden. Gud har sagt att vi inte ska frukta falska profeter (5 Mos.18:20-22; jämför 5 Mos.13:1-5.
Det aposteln Paulus säger i 1 Kor. 14:38, är ett perfekt exempel på hur man ska ställa sig till någon som inte anser att det man lär ut är ifrån Gud. Han säger: ”Men vill någon icke inse detta, så vare det hans egen sak.” Paulus kommer inte med hotelser till sina lyssnare utan accepterar om någon inte tar emot det han säger, och låter denne vara kvar i sin okunnighet. Om någon väljer att vara kvar i sin okunskap så säger Paulus att det är hans ensak, men var och en får stå till svars inför Gud. Här finns inga varningar om att falla död ned i talarstolen. Kristna ledare får aldrig dominera eller skrämma Guds folk (Mark. 10:42; se Luk. 22:25-26; 1 Petr.5:1-3).
De flesta inom Trosrörelsen anser att Hagin, Copeland och de andra, är Guds profeter och sanna lärare av Guds Ord. De som vågar ifrågasätta någon av deras profetior blir genast tillrättavisade för att ha vågat gå emot Guds Ord. Likaså om någon ifrågasätter det som undervisas, då kommer varningen ‘kom icke vid Herrens smorde’ ”Inom Trosrörelsen är Hagins undervisning oemottaglig för kritik på alla plan” (94) Albert Barnes skriver:
”Det finns ingen predikant med rätt syn på sin tjänst, och väl grundad i sanningen, som skulle vilja förhindra någon från att fullt och fritt undersöka allt som han sade.”(95) (2 Kor.1:24). En riktig prövning kommer alltid att avslöja falskhet och föra fram sanning.
Ronald Enroth skriver i sin bok The Lure of the Cults,
”Ett styvnackat karismatiskt och auktoritativt ledarskap är kärnan i så gott som alla sekteristiska rörelser.” (96)
En kristen ska lyda Gud och de lärare och andra som har en ledande position, så länge som de undervisar i enlighet med Guds Ord. Vår lydnad ska aldrig vara en blind lydnad som inte ifrågasätter någonting. Den kristne ska verkligen kontrollera och bedömma allting (se Gal. 2:11-16; Matt. 18: 15-17; Hebr. 13:17).
Många människor i Trosrörelsen och inom den karismatiska rörelsen, fördömer var och en som ifrågasätter någonting. De menar att det är obibliskt, splittrande och kärlekslöst. Den här attityden har öppnat vägen för en ändlös rad av olika ‘bibellärare’ som kan ha kommit med de mest tokiga idéer. Hur tokigt den än kan låta så accepteras deras påståenden för att vara kristna. John MacArthur, Jr. gör följande iakttagelse:
”Kärlek som är skiljd ifrån sanningen är inget annat än en hycklande sentimentalitet. Sådan sentimentalitet finns det gott om i evangeliska kretsar idag.” (97)
Trosledarna anser att de kristna som är utanför deras egna sammanhang är, världsligt sinnade och undervisar otro och falska människotraditioner, och som upphäver Guds kraft och Hans Ord. Människor som den här artikelns författare klassas som ”tvehågsna” troende, vilka förespråkar ‘kraftlösa trossystem ‘ vilka kommer ifrån djävulen. Vi kallas lögnare och ‘dödsbringare’. (98)
I motsats till den populära trenden ibland kristna så är inte biblisk enhet byggd på kärlek och fördragsamhet, utan har sin grund i kärlek och sanning (Ef. 4:13-15). Den enhet som basuneras ut i kyrkorna idag är inte en biblisk enhet alls. Det är en enhet som kommer ifrån världen och som bedrager fler och fler kristna. Den sanna läran är av vikt för en sann enhet. Enheten som kommer att vara i himmelen har sin grund i kärlek och sanning och inte i kärlek och tolerans av alla falska läror. Paulus talade om att tala sanningen i kärlek (Ef.4:15), inte att acceptera falska läror (Hebr. 13:9). Någon har visligen sagt: ”En enhet som inte är baserad på sanningen har ingenting att göra med sanningen”.
De som ifrågasätter trosförkunnarnas läror varnas för allvarliga följder. Kenneth Copeland säger i ett inspelat budskap som heter ”Why all are not healed” (#01-4001): ”Det finns många människor som jag vet har kallat Trosfolket ifrån Tulsa för en sekt. En del av dem är nu döda. De har gått i graven för tidigt p g a det. Flera av dem fick cancer.” Å, ena sidan uppmanar trosförkunnarna sina åhörare att söka i Skriften. Men om de efter att ha gjort det, vågar ifrågasätta deras tolkning så hotas de med död eller i bästa fall cancer.
Trosförkunnarnas påståenden om att de får ord, visioner och direkta tilltal ifrån Gud måste alltid bedömas utifrån Skriften, även om de hotar med Guds domar. Då handlar det om att läsa Skriften utifrån ett objektivt sätt och inte såsom du lärt av trosförkunnarna. Det inkluderar också en studie av varför kyrkan under 2000 år inte har undervisat och trott på det sätt som görs inom Trosrörelsen. Tro inte något bara för att Trosrörelsen har sagt det, sök i Skriften!
Slutligen…
Jesus sa till sina lärjungar: ”Sen till, att I tagen eder till vara för fariséernas och saducéernas surdeg.” (Matt.16:6) Lärljungarna trodde att Jesus sa så bara för att de inte hade tagit med sig något bröd(Matt.16:7). Senare förstod dom att surdegen symboliserade falska läror (Matt.16:12). Falska läror gör för själen detsamma som surdegen gör för degen, den infiltrerar alltihop! (Gal. 5:9). Surdeg användes i allmänhet ibland judarna som en symbol för ondskan (Matt.13:33). I den symboliken ser man också att det räcker med lite för att allt ska genomsyras.
Många kristna är inte alls på sin vakt när det gäller Trosrörelsens läror. De tror att de är sunda och uppbyggliga, mycket p g a att deras icke ortodoxa läror kommer förklädda i en biblisk språkdräkt. Dan McConnell skriver:
”Trosrörelsen använder så mycket uttryck och termer ifrån evangelikala kretsar och ifrån Pingströrelsen, och så många bibelord att åhörarna vaggas in i en falsk säkerhet om att lärorna är ortodoxa.” (Renläriga) (99)
Det är många bekymrade kristna som på ett kärleksfullt sätt försökt att diskutera Trosrörelsens läror med trosförkunnarna. Men de har alltid blivit avvisade. Många har dömt Troslärorna som villoläror. Ordet villolära eller villfarelse kommer ifrån grekiskans hairesis, och det har tre olika betydelser i det Nya Testamentet. Det har använts för att beskriva fariséerna och saducéerna samt en del av de tidiga kristna (Apg. 5:17, 15:5, 24:14, 28:22). Ordet villolära eller villfarelse har också används för att beskriva en schism inom den kristna kyrkan (1 Kor. 11:19; Gal.5:20). För det tredje har det använts när det gäller läromässiga felaktigheter som kommit in i den kristna församlingen genom falska lärare och falska profeter (2 Petr. 2:1-3).
Trosrörelsen passar in på åtminstone den tredje av dessa beskrivningar. Deras falska läror när det gäller att Kristi död inte ensamt räcker till för att sona för människans synd, påståendet om att Kristus dött andligen och tagit på sig satans natur och att vår frälsning fullbordades i helvetet, dessa kvalificerar Trosrörelsen som villolära. Detta betyder nödvändigtvis inte att alla deras lärare är villolärare. En villolärare har beskrivits som en som hårdnackat håller fast vid villoläror utifrån ett ont uppsåt. Vi kan därför inte avgöra om någon av Trosrörelsens lärare kan kallas för villolärare eftersom vi inte vet vad en människa har i sitt hjärta, men det som undervisas kan vi däremot bedöma!
”Trosrörelsen är en villfarelse p g a deras förnekande av Guds person och Hans suveränitet, deras underminerande av Jesu Kristi fulla gudomlighet och deras invecklade förnekande av Kristi blodsoffer. Deras läror om gudomligande och dualism bör också i allra högsta grad ifrågasättas.” (100)
Vi vill på intet sätt slå ned Trosrörelsens anhängare. Det är ju många som aldrig hört någon annan undervisning och är okunniga, liksom jag var en gång, om vad ortodox kristendom är eller historisk kristen lära. I deras nitälskan för Gud vet dom inte att dom följer en lära som vikit av ifrån sund biblisk lära. Tråkigt nog har deras nit förblindat dem för sanningen. Ett sant och allvarligt menat sinne är ingen garanti för att det är sanningen man följer. (Ordsp.14:12; Rom.10:2).
Det intressanta är, att det är de sekteristiska inslagen istället för de kristna, som är i fokus i Trosrörelsen, d v s, tro, positiv bekännelse, helande och framgång. Detta är förmodligen orsaken till att Trosrörelsen växt så mycket som den gjort på den korta tid den funnits. Många inom Trosrörelsen tar själva avstånd ifrån de mest extrema idéerna medan ortodoxa kristna går till Trosrörelsens kyrkor för att få något annorlunda.
John McArthur Jr, har tidvis varit tveksam till att benämna Trosrörelsen, en sekt. Men han kommer på sig själv med att inte kunna bortse från de tydliga bevisen för att det är just det dom är. Han säger:
”Alla kännemärken för en sekt existerar inom Trosrörelsen: en förvriden kristologi, upphöjande av människan, tron på att nya uppenbarelser inom gruppen för fram hemligheter som varit dolda för kyrkan i åratal, utombibliska skrifter som har samma auktoritet som Bibeln och sägs vara inspirerade ifrån Gud, missbruket av evangeliska termer och en exklusivitet som förhindrar all kritik av rörelsen och dess lära. Om det inte blir en förändring i Trosrörelsens grundläggande lära så är rörelsen på väg att etableras som en falsk sekt på alla sätt . Jag är övertygad om att de är så nära man kan komma de sekter som fanns på apostlarnas tid och som de gav namnet villfarelser.” (101)
En del av Trosrörelsens läror och utövande skulle inte vara obekanta för Mormonerna eller inom Armstrongismen, eller ens för ockultister. Att tala ut saker så att de börjar existera t ex är vanligt förekommande inom österländska hednareligioner såsom ”Church Universal and Triumphant” eller Nichiren Shoshu Buddism. De som anser att positiva bekännelser är ett sunt utövande har inte insett att de som först lärde ut och utövade detta – New Thought Metaphysics – menade att kraften kom ifrån kosmiska principer och ockulta varelser!
Under en predikan på TV (TBN) den 6 november 1990 sa Benny Hinn att fattigdom är ifrån djävulen. Han sa också att ”bekännelse aktiverar himlen” och att ”bekännelser aktiverar den andliga världen”. Hinn säger hädiskt att den helige Ande sa till honom ”…om häxor och ockultister kan tala ut död genom ordens övernaturliga kraft, så kan kristna tala ut liv genom samma kraft.” (102) Hinn är mycket påverkad av Aimee Semple McPherson och Kathryn Kuhlman. Han besöker regelbundet deras gravar och säger att den ‘kraft’ han är smord med kommer ifrån deras ben!! (103).
Det är många kristna idag som är osäkra på hur de ska relatera till män som påstår sig tala ord direkt ifrån Gud, och de tecken och under som de påstår följer. Det fattas urskiljning till en farlig grad hos många kristna så de inte kan bedöma om vad som är rätt och fel. Om man tog sig mer tid framför Bibeln istället för framför T.V’n så kanske urskiljningen skulle öka. Att man inte har tillräcklig kunskap om sanningen är ingen ursäkt. Om en blind leder en blind så faller de bägge i gropen (Matt. 15:14). ”Det avgörande är”, säger Michael Moriarty
”att kristna ledare varnar sitt folk för falska läror och tränar dem i att kunna känna igen och urskilja dess villoläror i Bibelns ljus. Att förbigå Bibeln befallning om att Skydda sin flock (Apg. 20:28-31) är inte bara oansvar, det är synd.” (104)
Församlingen har aldrig förut behövt vara så mycket på sin vakt emot falska läror och falska tecken och under, som under denna sista tid. I Jer. 6:16 säger Gud till den falska profeten att ”…frågen, vilken väg som är den goda vägen, och vandren på den…”. Michael Horton, grundaren av ”Christian United for Reformation” ger denna kommentar om falska profeter:
”De är egensinniga själar som försäkrar sina efterföljare om att deras direktinsikt och uppenbarelse står högre än visdomen, ortodoxin och kunskapen inom den historiska kristendomen. Sanna profeter kommer inte med nya teorier, speciellt inte sådana teorier som strider direkt emot Skriften. De kristna får gång på gång höra hur predikanterna hånar ‘tradition’ och ‘ortodoxi’. Men vi måste ta oss till vara för okunniga profeter som ger intryck av att få insides stoff som varit gömda för apostlarna, martyrerna, teologerna och apologeterna under de senaste tvåtusen åren.” (105)
Den kristne måste ta sig till vara för de falska läror som finns i Trosrörelsen och liknande grupper idag. Vi måste se upp så att vi inte har en syn på Gud som inte är sann och därför inte behagar Gud, även om vi tror att den ärar Honom (se 1 Kor. 15:15).
Den framlidne Dr. Walter Martin, grundaren av ‘the Christian Research Institute’ och en framstående föresläsare under ämnet sekter, summerar sin undersökning av Trosrörelsen på följande sätt:
”I tio års tid har jag varnat, det finns både i skrift och på ljudband, att vi ser början på sekternas rike med Trosförkunnarna. Nu ser vi inte bara början…nu är vi där!” (106)
Jesus sa: Tagen eder till vara för falska profeter, som komma till eder i fårakläder, men invärtes äro glupande ulvar. (Matt 7:15)
Ett överdrivet motstånd emot kritiskt tänkande kan vara en indikation på att en församling inte innehar någon verklig känsla för sanningens värde, och att den har förlorat förmågan att förstå den gränslösa skillnaden i värdet mellan sanning och villfarelse. –James Stalker
”….Under det att fördragsamhet i personliga relationer är en dygd, så är tolerans när det gäller sanningen en parodi”. –Hank Hanegraaff
”Man har ofta sagt att en person som inte vet om båda sidorna i en fråga, i verkligheten inte vet någon sida. Inte förrän man vet vad sitt eget lärosystem säger och vad som kan sägas emot det, vet man vad man tror och varför”.-L. Boettner
”Det är underligt, att de kristna som mest håller före att det är denna generation som får se Herrens återkomst, och de förvillelser och avfall som associeras med Herrens återkomst, letar efter tecken på avfallet utanför församlingen, inom New Age, Mormonerna, Jehovas Vittnen och Kristen Vetenskap. Det vore kanske bättre att leta efter denna förvillelse och detta avfall där Jesus och det Nya Testamentet sa att det skulle komma: i församlingen, inom grupper som kallar sig själva för kristna men som i själva verket predikar ett annat evangelium”. -D. R. McConnell
”Falska läror måste alltid vara ett ämne för värderande i församlingen. Församlingen får inte underlåta att undersöka lärorna ifrån de som säger sig komma med något nytt”. –D. R. McConnell
”Dagens församling har svepts med i en våg av New Thought som nu kallas ‘positiv bekännelse’, positiv mental attityd och Inre helande. Vi är bekymrade över att denna gång kommer inte New Thought – vilka representerar samma sak inne i kyrkan som New Age gör utanför – kunna besegras utan kommer att kvarstå inom evangelikalismen och bidraga till den växande förvirringen och förvillelsen”. –D. Hunt & T. A. McMahon
”Jag har lärt mig mycket av att studera kulternas rike och detta är en av dem: Felaktigheter föder felaktigheter, villfarelse föder villfarelse och alltid i sanningens namn, alltid i evangeliets namn”. – Walter Martin
Noter
92. K. Hagin, The Ministry of a prophet, Tulsa, OK: Faith Library, 1984, s. 19.
93. D. R. McConnell, op.cit. s.73.
94. D. R. McConnell, op.cit, s.63.
95. A. Barnes, op.cit. s. 781.
96. R. Enroth, The Lure of the Cults, InterVarsity, 1987, s. 56.
97. J. MacArthur, Jr, Charismatic Chaos, Zondervan, 1982, s. 14-15.
98. E. G. K. Copeland, You Are Healed!, 1987, s. 18; G. Copeland, And Jesus Healed Them All, 1992, s. 3-12; G. Copeland, God’s Will for You, s. 88, 93.
99. D. R. McConnell, op.cit, s. XVII.
100. D. R. McConnell, op.cit, s. 56.
101. J. McArthur, Jr, op.cit, s. 268.
102. B. Hinn i en predikan den 1 dec. 1990 i Orlando Christian Centre, WACK-TV Channel 55. Citat ifrån The Facts on the Faith Movement, J. Ankerberg & J. Weldon, Harvest House, 1993, s. 23.
103. B. Hinn. ”Double Portion Anointing, del #3″, Orlando Christian Centre, n. d. Ljudkassett #A031791-3.
104. M. Moriarty, op.cit, s. 264.
105. M. Horton, ed. Agony of Deceit, s. 264.
106. W. Martin, The Warnings of God: K. Copeland’s False Prophecy, San Juan, Capistrano, CA: C. R. I., 1987, ljudkassett #C-210, sid. A.
https://www.karlektillsanningen.se